Grusrekning I Snöå bruk

[Mats Liifv]

I fredags hade jag tagit ledigt för att åka med Rolf W. och Rune O. upp till Dalarna för att leta trevliga vägar inför ett senare arrangemang. Jag hade fått låna Runes Yamaha TTR. Blev så förtjust att jag nu ska köpa den. Nåväl, allt började bra och vi åkte den ena trevliga grusvägen efter den andra. Plötsligt talar Rune om att jag inte har någon luft i bakdäcket. Han tyckte att jag skottade lite väl mycket grus på honom. "Satan!" skulle jag kunna tänkt, men gjorde det naturligtvis inte. Men ett "Attans så förargligt" undslapp mig allt.. Vad gör rådig man nu? Stående på en grusväg utan att riktigt veta var man är. Det var bara att kolla på GPS:en för att konstatera att det var ungefär en mil till närmsta "civilisation", Heby. Nu var det bara att på tomt bakhjul köra med ett jämnt gaspådrag i sakta mak, ungefär 50 km/h. Turligt nog fanns det en skabbig gummiverkstad i byn. Gubben som ägde den var lite ovillig att hjälpa till, men gjorde det trots allt till slut. Efter en halvtimma var vi på rull igen. Resten av helgen förflöt utan större incidenter. Dit räknar vi inte en tappad nummerskylt eller en saknad fjäder till ett sidostöd. Inte heller Runes rejält svullna vänstertå eller min känslolösa högertå. Det är sådant man får räkna med.

Vi bodde och åt förstklassigt på vandrarhemmet i Snöå bruk, som var vår bas. Vi fick pröva vägar inom ett brett spektra. Det var allt från mjuka, spåriga sandvägar till "normala" grusvägar och små mysiga skogsstigar. Tycker nästan att det är roligast att åka på skogsstigarna. Det går inte fort men man får söka sig fram mellan stenar och rötter medan, i mitt fall, stånkan dunkar som en fiskebåt på tomgång. En sann naturupplevelse! Det bor allt en liten "skogsmulle" i mig.

Kände att jag gick igenom en fantastisk utveckling som grusvägsåkare. Från försiktig och ständigt orolig för att krascha, vilket jag gjorde i höstas, till trygg och inseende att ju mer jag gasar dess bättre går det. Tidigare har jag slagit av på gasen när det börjat krisa till sig och naturligtvis fått ännu mer problem. Med den lätta Yamahan har jag inte tvekat att istället gasa mig ur problemen. Skitkul! Gick att köra säkert 85% av sträckorna på högsta växeln även när det inte gick så fort. Stånkan är urstark! Passade mitt sinne perfekt. Använder i princip inte bromsarna utan reglerar körningen med gasen. Ser fram emot att få tillämpa mina nya kunskaper i kristi himmelfärdshelgen, när vi kommer dit nästa gång!

[rolf.widgren]

Skitkul rekning!
Här kommer lite bilder.
När det gäller maten så har jag sparat "menyn", den kommer här;

[CENTER]meny
serverad på Snöå bruk 28 april 2007


Västerbottenpaj med kräft och räktartar
machésallad, creme Dijonaise och
Karl Johans honung

Helstekt hjortfilé
med potatisägg, grön sparris
och murklor

Jordgubbsparfait med chokladtarte
vit chokladmousse och skogsbärkompott[/CENTER]

Stort Tack! till Kalle och Yvonne på Snöå bruk

[rolf.widgren]

forts Snöå bruk

[rolf.widgren]

fort Snöå bruk

[rolf.widgren]

forts Snöå bruk

[rolf.widgren]

forts Snöå bruk

[rolf.widgren]

forts Snöå bruk

[rolf.widgren]

Just nu! den 30 april, är det bara 3 platser kvar av totalt 24 st...
Det här blir kul!

[runeo]

Det djävliga är att jag har svårt att tro att den verkliga körningen kan bli roligare än rekningen!

[rolf.widgren]

[COLOR="Red"]EN plats kvar![/COLOR]

[viatormundi]

Skitkul rekning!
Här kommer lite bilder.
När det gäller maten så har jag sparat "menyn", den kommer här;

[CENTER]meny
serverad på Snöå bruk 28 april 2007


Västerbottenpaj med kräft och räktartar
machésallad, creme Dijonaise och
Karl Johans honung

Helstekt hjortfilé
med potatisägg, grön sparris
och murklor

Jordgubbsparfait med chokladtarte
vit chokladmousse och skogsbärkompott[/CENTER]

Stort Tack! till Kalle och Yvonne på Snöå bruk

Menyn ser imponerande ut! Men vi borde fråga klubbens gourmet expert, Mikael Resmark om vad han tycker:D

[HMRHMR]

Nja - vi skall ju bo där tre nätter! Trerättersmeny en av kvällarna är helt OK. Dvs om vi får 5-rätters de andra två....

Menyn i sig synes mig klart godkänd dock. Man kan inte vänta sig att ett gäng Ståkhålmare är på samma nivå som den enklaste Skåning. Man får ta skeden dit man kommer som vi brukar säga.

Å andra sidan har jag fått tillfälle att skärskåda rutterna. Dom är inte att leka med. Mesar bör nog stanna hemma för här blir det åka av! Dagsetapper på 30+ mil kräver en fast rumpa. :p

Fifan, jevvla helvete allså!

[Mimmi]

Minns inte om den här bilden togs när jag:

1. Vaknade upp efter en dröm där jag fick reda på att bara fick köra KTM på mitt körkort eller

2. Såg min stortå 2 dygn efter att jag upptäckte att den försökt sparka en stor sten i 70-80. Troligtvis för att testa hur bra nya crossstöveln var.

3. När jag efter att ha upptäckt Metzler Unicross, fick reda på att dom kanske var på väg att sluta tillverkas.


hälsar
/Gru(s)neo som vet att däcken ovan behövdes på rekrundan

PS
1. Om inte vägarna förändras ganska drastisk till det bättre (ja alltså sämre för
grusentusiasterna ), mellan rekning och resan så är det viktigt att ha däck
som man litar på, för att kunna ha roligt.
Byt hellre däck 100 - 200 mil för tidigt och ha bra däck på resan.

2. Jag kan böja den yttersta stortåleden med dess muskelkraft för första ggn
efter reket idag.
DS

[kjellf]

Det finns just nu (9/5, kl 16.40) en plats kvar så först till kvarn ....

KjellF