I går fick jag äntligen min Yamaha besiktigad efter olyckan i höstas. Hann bli körförbud innan jag fick den i ordning igen. Tålig maskin, mindre än femtonhundra kronor för att återställa den efter den vurpan. Suveränt!
Visste inte hur det skulle bli att komma ut på en grusväg igen. Skulle jag rent fysiskt klara av det och hur skulle det kännas att ge sig i kast med gruset igen? Mina farhågor kom helt på skam. Det kändes hur bra som helst. Var som att jag bara fortsatte där jag var innan. Gick inte ett dugg sämre än tidigare. Kanske är det som att cykla, har man en gång lärt sig sitter det där.
Hann inte komma mer än ett par kilometer innan jag kom runt en kurva och vad står där om inte ett rådjur fem meter ifrån mig. Nu hade jag dessbättre ingen hög fart så jag hann stanna. Rådjuret stod lugnt kvar och tittade på mig innan den så småningom skuttade ut i skogen. Hade just varit snyggt att krocka med ett till......
Är nu omåttligt sugen på att köra mera. Får bli efter midsommar, när jag kommer tillbaka från Italien med K1200:an.
Om någon i Stockholms närhet känner sig sugen på lite grusåka är det bara att höra av sig så följer jag gärna med.
I morgon blir det Mimmis träff i Taberg innan vi åker vidare till Trelleborg.