av Kerstin Berg » 2009-09-24/20:35
Om jag tvår mina händer ...? Nej, Marie, det gör jag inte (inte mer än vad som behövs för att hålla svininfluensan på distans i alla fall).
"I Svenska Rallyts spår" är ett arrangemang där vi kör på "vanliga" vägar av ganska varierande kvalitet (underhållet på Värmlandsvägar lämnar en del i övrigt att önska, anser somliga, men är till fromma för oss som tycker det är kul med lite skiftande underlag). Det är ett arrangemang där även de som, i likhet med mig, ännu inte känner sig riktigt mogna för kvicksand, lerhålor och djupt vatten, ska kunna känna sig bekväma och ha roligt av sin körning. De rutter vi lägger upp är därför möjliga att köra, åtminstone under hyggliga väderförhållanden, även för de som inte är så jättevana vid gruskörning, men som ändå vill ha lite utmaningar. Detta talar vi om i inbjudan, och detta vill jag att de som följer den här tråden ska veta.
Om någon grupp vill krydda anrättningen med lite tuffare körning på traktorvägar och liknande är det helt OK. Det är gott om traktorvägar i Värmlandsskogarna - det är bara att kolla friluftskartan för att konstatera det. De som kör "utanför" rutten måste naturligtvis själva ta ansvar för var och hur de kör - och det har jag ingen anledning att betvivla att de gör. (För övrigt måste alltid, i alla sammanhang, var och en ta ansvar för sin egen körning, hur organiserat det än sker).
Det är väldigt roligt för oss som arrangerar Rallyt att många vill vara med - från nästan nybörjare till sådana som är väldigt duktiga att köra. Och det känns bra att alla, oavsett vana och "bökskicklighet", kan ha roligt på Värmlandsvägarna.
Jag hoppas ingen blir bortskrämd från deltagande i Svenska Rallyt av "häftiga" bilder och berättelser. På ljugarbänken mellan bastun och middagen blir hålorna djupare, vägarna smalare, sanden lösare och stenarna större. Så är det med alla goda historier - låt oss roas av dem.
Och välkommen till Värmland nästa år och kör på våra fina grusvägar.
Kerstin
