Bevingade ord

[Fredric Fredricson]

Citatet blir roligare om man vet vem Bjarne Stroustrup är:

https://en.wikipedia.org/wiki/Bjarne_Stroustrup

Du menar att det finns människor som inte känner till vad denna danska televerksarbetare är känd för??

/Fredric

[Marie]

Du menar att det finns människor som inte känner till vad denna danska televerksarbetare är känd för??

/Fredric

Ja, definitivt!

[Kapten Stofil]

Om just du inte känner till honom blir jag lite förvånad. Det var han som hittade på programmeringsspråket C++ som används väldigt mycket. Jag skulle tro att stora delar av Windows är skrivet i C++ t ex

[Marie]

Om just du inte känner till honom blir jag lite förvånad. Det var han som hittade på programmeringsspråket C++ som används väldigt mycket. Jag skulle tro att stora delar av Windows är skrivet i C++ t ex

Nej varför skulle jag känna till honom? Jag har inte minsta susning om vem som uppfann Algol, Fortran, Cobol, Basic eller något annat programmeringsspråk heller. Det viktiga är väl att behärska språkets syntax. Vem som skapat det, är i min värld totalt ointressant, och inget att belasta hjärnan med.

[Bror Gårdelöf]

... och inget att belasta hjärnan med.

Du och Sherlock Holmes förefaller vara tvillingsjälar.

[Mimmi]

Hej!

Med tanke på den senaste diskussionen undrar jag hur många svetsare som vet vem Oskar Kjellberg var.
Förmodligen inte många, men svetsa kan de ändå.

I vissa sammanhang tycker jag om att sätta mig in i detaljer, särskilt teknikhistoriska. Men det är nog somliga som anser det en aning nördigt

[Kapten Stofil]

Jag kan inte svetsa och visste inte vem Oskar Kjellberg var, men nu gör jag det jag kan dock fortfarande inte svetsa, dessvärre

Men visst är det roligt att gräva ner sig i tekniska detaljer. Om någon kallar mig nörd tar jag det som en komplimang.

[Håkan]

Hej!
undrar jag hur många svetsare som vet vem Oskar Kjellberg var.

Jag har lagt många strängar med OK 48.00, så Oskar Kjellberg vet jag vem det är.

[Mimmi]

Hej Håkan!

Ja "48or" är ju en standardelektrod som jag gjort åt många kilo under årens lopp.

[Bror Gårdelöf]

I vissa sammanhang tycker jag om att sätta mig in i detaljer, särskilt teknikhistoriska. Men det är nog somliga som anser det en aning nördigt

Mitt yrkes historia dräller ju av intressanta personligheter sedan antiken. Hippokrates levde för 2 400 år sedan och brukar kallas läkekonstens fader. (Under bröllopsresan till Kos - som då inte alls var någon sönderturistifierad ö - besåg hustrun och jag 1980 ruinerna efter hans vackra sjukhus Asklepieion, uppkallat efter läkekonstens gud Asklepios. Bara utsikten därifrån borde ha kurerat de flesta åkommor!) Hans devis "läkarens uppgift är att någon gång bota, ofta lindra och alltid trösta" är precis lika sann idag som då. Dessutom är han känd för en etisk princip, som han aldrig uttalade på det språk, som används: "Primum non nocere" ("Framför allt inte skada") är latin, och Hippokrates var grek. Förmodligen sade han inte detsamma på grekiska, utan det anses vara en sammanfattning av hans etik.

Galenos var grek men verkade i Rom och var banbrytande inom anatomin - bland annat för att han vårdade sårade gladiatorer (som det rimligen fanns gott om) och kunde studera liken efter avlidna gladiatorer (som det nog också fanns gott om).

Schweizaren Paracelsus' egentliga namn är ett av mina favoriter; Teophrastus Bombastus(!) von Hohenheim. Redan 1540 skrev han, att dietyleter borde kunna användas som bedövningsmedel i samband med kirurgi.

Det skulle dröja drygt 300 år - till 16 oktober 1846 - innan så blev fallet. Den dagen sövde tandläkaren William Morton patienten Gilbert Abbot åt kirurgen John Collins Warren för en operation på halsen - i en sal på Massachusetts General Hospital i Boston.
Mängder av förhoppningsfulla/bedrägliga individer hade med olika påhitt försökt eliminera smärtan vid kirurgi. Dittills hade alla misslyckats och blivit utskrattade av sin tids etablissemang - och alla kringstående läkare räknade med att kunna ge Morton samma bemötande.
Warren lär ha sagt till Morton: "Your patient is ready, sir". Morton lät Abbot inhalera eter - och sade efter en stund till Warren: "Your patient is ready, sir." (Rätt kaxigt!) Warren genomförde ingreppet, utan att patienten reagerade, varpå Warren vände sig till samtliga kringstående läkare med orden: "Gentlemen, this is no humbug." Därmed var min specialitet född - och som en av mycket få har den alltså en definierad födelsedag!

Nyheten spreds mycket snabbt över klotet. Redan i februari 1847 höll Jöns Jacob Berzelius ett föredrag för Collegium Medicum i Stockholm.

För ett antal år sedan läste jag en tidningsartikel om, att WHO listat de framsteg, som haft störst effekt på den globala folkhälsan under de senaste 200(?) åren.
På första plats kom - föga förvånande - bättre kost och hygien.
På andra plats kom narkosen - och tänker man efter, finns ju rätt mycket av dagens sjukvård, som skulle ha varit fullständigt omöjlig utan narkos.

Om detta finns mycket mer att berätta, men då skulle det bli en bok, och den passar inte här.

[Kapten Stofil]

Inte minst narkos har väl kommit väldigt långt på 50 år. Jag sövdes med eter när jag var några år gammal, runt 1960 måste det ha varit. Senaste året har jag sövts kortare stunder ett antal gånger. Dagens medel är ljusår från 60-talets, kan jag konstatera som patient.

[Bror Gårdelöf]

Du har så rätt. Eter var alltså känt för mer än ett halvt millennium sedan. Kloroform syntetiserades 1830 och kom snart i bruk som narkosmedel, men det är svårare att dosera lagom (= lättare att söva ihjäl patienten!), så eter var det dominerande medlet i över 100 år.

Eters stora fördel är, att det är relativt lätt och säkert att söva med. På det brittiska öarna sköttes narkoserna redan från början av läkare, medan de i resten av världen sköttes av vaktmästare, sjuksköterskeelever, medicinstudenter, yngre underläkare etc på kirurgens ansvar. Med dagens mått innebar detta stora risker, men "så var det" - och det finns flera skildringar från förra sekelskiftet av, hur noggranna och omsorgsfulla vaktmästarna, som sövde, var.
Senare tillkom särskilt utbildade narkossköterskor.

Till eters nackdelar hör, att det är relativt långsamt - dvs det tar relativt lång tid att söva och väcka - det ger ökad sekretproduktion, har hög frekvens av illamående och är explosivt, vilket förstås har sina sidor i en sal med eluttag!

Därför blev det något av en revolution, när det första icke-explosiva narkosmedlet - halotan, ett halogenerat kolväte - togs fram under 1950-talet. Det var dominerande, när jag lärde mig söva i början av 1980-talet, men har idag ersatts av modernare varianter på samma tema - med allt snabbare effekt = kortare tid att söva och väcka.

Kring millennieskiftet kom två intravenösa preparat - propofol och remifentanil - som båda är mycket kortverkande. Sätter man dem i var sin sprutpump, kan man söva lika lättstyrt som med inhalationsmedel, dvs när man stänger av pumparna, vaknar patienten inom kort, även om hen varit sövd flera timmar.

Världens förste professor i anestesiologi (1927) var Ralph Waters i Madison, Wisconsin, USA. Den andre var Robert Reynolds MacIntosh (1937) i Oxford. 1938 åkte svensken Torsten Gordh till Ralph Waters och återkom till Sverige med båt 8 april 1940 - dagen före Weserübung, när Nazityskland invaderade Danmark och Norge. Mycket hade blivit försenat i Sverige, om den båten inte hållit tidtabellen!

Torsten Gordh blev därmed den förste narkosläkaren på den europeiska kontinenten - och 1964 Skandinaviens förste professor i anestesiologi. 1946 (tror jag) bildades "Svenska Narkosläkarklubben", som då hade 15 medlemmar. Idag heter efterträdaren Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård - SFAI - och vi är c:a hundra gånger så många! Så det har hänt en del inom området.

R R MacIntosh var en milt uttryckt färgstark man, som under andra världskriget var anställd av RAF. Därmed forskade han bland annat på utformning av flytvästar. Tidiga varianter hade den avgjorda nackdelen, att de ofta vände en medvetslös bärare med ansiktet nedåt i vattnet. Alltså tog MacIntosh och hans gäng fram modeller, som försökspersonen ikläddes, varpå han sövdes med eter och slängdes i en bassäng! Till detta tog man inte folk från gatan, utan det kördes inom forskarteamet. E A Pask, som oftast hamnade i bassängen, blev sedermera professor i anestesiologi i Newcastle.

En nutida forskningsetisk kommitté skulle nog få frossbrytningar, om någon lade fram en liknande idé idag - men i en tid, när brittiska piloter hamnade i Engelska Kanalen varenda dag, fanns onekligen goda skäl att ta större risker under vetenskapliga försök, än vad som är fallet i fredstid.

[Fredric Fredricson]

Ang. Bjarne Stroustrup så är det fullt möjligt att ha varit c++ programmerare runt 1990-1995 och inte veta vem det är men då måste man ha tillbringat mesta tiden under en sten.
Ungefär som att syssla med Unix under åttotalet och inte känna till Dennis Ritchie och Ken Thompson.
Eller äga en appledator och inte veta men Steve Jobs var.

/Fredric

[Fredric Fredricson]

Tillbaka till trådämnet:

-- Man kan inte göra alla glada utan att nån blir förbannad.

/Fredric

[Bror Gårdelöf]

En variant på den sentensen tillskrivs drottning Kristina: "Den, som vill vara vän med alla, blir vän med ingen."

Något helt annat, som jag påmindes om idag: "När förändringens vindar blåser; bygg inte ett vindskydd. Bygg en väderkvarn!"

[Bror Gårdelöf]

"That's where the money is."
John Dillingers svar på frågan, varför han rånade banker.

[Fredric Fredricson]

En variant på den sentensen tillskrivs drottning Kristina: "Den, som vill vara vän med alla, blir vän med ingen."

Hm, var det inte hon som abdikerade, blev katolik och flyttade till Rom och nånstans under processen bidrog till att Rene Descartes dog i lunginflammation?

När man tänker närmare på saken var det kanske just Descartes död som övertygade henne om fördelen med klimatet i Rom.

/Fredric

[Bror Gårdelöf]

Jo - fast i omvänd ordning. Descartes inbjöds mycket riktigt till Stockholms slott för filosofiska diskussioner med Kristina - och dog där i lunginflammation, februari 1650. Som en korridorkompis i Uppsala en gång uttryckte saken: "Sveriges enda bidrag till den klassiska filosofin är, att vi tog livet av Cartesius." 1600-talet kallas ibland "Lilla Istiden", så det var nog rätt kallt på slottet.

Åtta år senare frös som bekant Bälten, vilket Kristinas kusin och efterföljare på tronen Karl X Gustav utnyttjade maximalt och tvingade danskarna till den för dem hårda freden i Roskilde.

Men då befann sig Kristina sedan några år tillbaka i Rom. Karl X Gustav hade efterträtt henne på tronen 1654 - och dog, märkligt nog, även han i en hastigt förlöpande lunginflammation 1660, vid endast 38 års ålder! Sonen, Karl XI, var då fem år gammal.

[Bror Gårdelöf]

"Den grundläggande skillnaden mellan klassisk musik och jazz är att i den förra är alltid musiken större än dess framförande - medan sättet att framföra jazz alltid är viktigare än vad som spelas."
André Previn

"Mellanaktsmusiken är det bästa på hela kvällen. Den fordrar inte att man tiger, den fordrar inte att man lyssnar, men den medger att man inte hör vad som sägs."
Karl Kraus

"Problemet med musikkritiker är att de så ofta har partituret i sina händer och inte i sina huvuden."
"En musikforskare är en person, som kan läsa musik men inte höra den."
"Mina damer och herrar. Under femtio års tid har jag vant mig vid, att tryckta program inte stämmer överens med, vad som spelas. Inget undantag i kväll heller. Således skall Ni nu få höra det stycke, som Ni trodde, att Ni nyss hörde."
sir Thomas Beecham

"Fäst inget avseende vid vad kritikerna säger; ingen staty har någonsin rests över en kritiker."
tillskrivet Jean Sibelius

"Å, du eländige skurk! Vad jag skiter är bättre än vad du någonsin tänkt!"
Ludwig van Beethoven efter Gottfrid Webers recension av Wellingtons Seger
Funderar man ett ögonblick på hur många, som idag känner till Ludwig van Beethoven, och hur många, som känner till nämnde Gottfrid Weber, står det rätt klart, att Beethoven hade fog för sitt utbrott.

"Det finns ingen kritiker i världen som vet så mycket som jag vet."
Miles Davis

"Den flickan har haft Gud Fader själv som sånglärare och måtte hon aldrig råka ut för någon annan."
Omdöme om den unga Birgit Nilsson, citerat i Svenska Dagbladet 1980.

" 'Mr Davison', sa den lärde, 'när ni börjar spela ett trumpetsolo, vad tänker ni då på?'
'Gosse', svarade mr Davison, 'jag tänker inte på ett jädrans dugg. Jag bara spelar.' "
Jazztrumpetaren Wild Bill Davison, citerad av Eddie Condon.

"Gud, varför har du överdrivit mig?"
Dolly Parton

- Hur summerar ni en framgång?
- I pengar.
-Vad skall ni göra, då Beatleshysterin avtar?
- Räkna pengarna.
The Beatles i en intervju.

"Att säga, att publiken är dummare än man tror, är dummare än man tror."
"Sätt skivbromsar på Svensktoppen."
Tage Danielsson.
Det första citatet kritiserar Stikkan Andersson, som vid något tillfälle hävdat just, att publiken är dummare, än man tror.
Det andra syftar på, att Svensktoppens resultatlista under en tid uppenbarligen manipulerades av skivindustrin.

Ur Om musik

[Bror Gårdelöf]

"Tack så mycket. Vill Ni nu också vara vänlig att dra i snöret?"
sir Thomas Beecham till en tubaist, som spelade fel ton med stort vibrato

För att återgå till ett tidigare tema i denna tråd - om kända läkare - intar Joseph Guillotin (1738 - 1814) sannolikt en särställning. Han var motståndare till dödsstraffet, men den idén var alltför radikal för hans samtid. Alltså hävdade han, att om dödsstraff skulle tillämpas, skulle metoden vara så säker och skonsam som möjligt. (Det förekom, att skarprättarna var berusade och högg fel, så att de fick hugga flera gånger. Sådant ledde till burop från de församlade, vilket förstås kan ha skapat ännu mer nervositet inför nästa hugg. Det lär inte heller ha varit ovanligt, att den dödsdömde gav skarprättaren ett mynt, "för att han skulle hugga säkert"! Halshuggning var en mer ståndsmässig avrättningsmetod än hängning. Att hänga en adelsman var en skymf, medan halshuggning var den avrättningsmetod, som adeln "hade rätt till". Jämför även uttrycket "hängas som en simpel tjuv".)

Det finns minst två myter om Guillotin. 1. Att han uppfann giljotinen. Det är fel. Avrättningsmaskiner av giljotintyp är kända sedan 1300-talet, även om de inte var vanliga. Under franska revolutionen, däremot, blev fallbilan allmänt känd och fick Guillotins namn.
2. Att han skulle ha avrättats genom giljotinering. Det är också fel. Han hamnade i fängelse under en del av franska revolutionen men släpptes fri och dog av en infektion.

Efter hans död bytte familjen efternamn - vilket inte är svårt att förstå.
En avlägsen svensk parallell är, att efter mordet på Gustav III och avrättningen av mördaren Jacob Johan Anckarström förbjöds dennes efternamn i Sverige, och familjen bytte efter kungligt tillstånd till Löwenström. Som en botåtgärd donerades 1811 pengar till uppförandet av ett sjukhus, som än i dag bär familjens namn.

[Fredric Fredricson]

En avlägsen svensk parallell är, att efter mordet på Gustav III och avrättningen av mördaren Jacob Johan Anckarström förbjöds dennes efternamn i Sverige, och familjen bytte efter kungligt tillstånd till Löwenström. Som en botåtgärd donerades 1811 pengar till uppförandet av ett sjukhus, som än i dag bär familjens namn.

Påminner mig om en sak från studietiden. Jag pluggade på KTH och där hade man spex, och så även på Chalmers. Chalmersspexet hade (och kanske har) som sed att innan man avslöjar namnet på årets spex så publicerar man en gåta så folk får gissa.
Ett år visade man upp en bild på ett ankare med en strömpil på och folk gissade givetvis direkt på Anckarström vilket var fel. Spexets namn? Olof Skötkonung!

/Fredric

[Kovlingen]

"Bättre att komma lite för sent i detta liv än att komma för tidigt till nästa"

[Kapten Stofil]

Hellre omkörd och bortkommen än omkommen och bortkörd

[Kovlingen]

Nog tur att jag har lite klent att gasa med (men det får duga )

[Kapten Stofil]

Men vad du gnäller! Det är inget fel alls på axet i din hoj. Det räcker alldeles utmärkt, om du nu inte till varje pris ska åka på bakhjulet...

[Bror Gårdelöf]

Den finns på engelska också - även om "rimmet" i första raden inte är särskilt lyckat. Jag har sett den i en och annan bakruta - men det var länge sedan.

"See you later, overtaker,
in a casket, crazy basket."

[Kovlingen]

Men vad du gnäller! Det är inget fel alls på axet i din hoj. Det räcker alldeles utmärkt, om du nu inte till varje pris ska åka på bakhjulet...

Mer vill ha mer . 1200:ns pulver vore inte helt fel
Nee , inge bakhjulsåka här inte .

[Bror Gårdelöf]

"En del byter övertygelse för sitt partis skull. Andra byter parti för sin övertygelses skull."
Winston Churchill - som gjorde det senare.

Jag kom att tänka på citatet efter att nyss, närmast av en slump ha sett den sista tredjedelen av ett timslångt TV-program om decemberöverenskommelsen - http://www.svt.se/dokumentarfilm/se-pro ... -avsnitt-1.
Moderaten Finn Bengtsson från Linköping bytte visserligen inte parti, men han bibehöll konsekvent sin övertygelse, att decemberöverenskommelsen inte var någon bra idé - och blev därmed under en period närmast utmobbad av sitt eget parti. Han hade ett par bra kommentarer kring sitt ställningstagande - bland annat att han inte på något sätt var ekonomiskt beroende av sin riksdagsmannaposition utan skulle komma att tjäna på att på heltid återgå till jobbet som läkare och professor i Linköping, ifall det blev aktuellt. Med ett sådant utgångsläge behöver man förstås inte kröka rygg mot sin vilja.

Likaså fanns en tung kommentar från en av det svenska näringslivets höjdare, som gick ut på, att om någon skulle komma in till honom och föreslå, att företagsledningen helt avstod från att utöva inflytande i fyra år mot att eventuellt få inflytande under de därefter kommande fyra åren, hade vederbörande omedelbart visats på dörren.
Samme man konstaterade också, att den absoluta majoriteten av de svenska politiska partierna flockas nära mitten, så det borde inte vara något oöverstigligt hinder att skapa majoriteter - om bara viljan finns.

Ovanstående är definitivt inte avsett att starta en partipolitisk debatt - eller ens en debatt för eller emot den nu överspelade decemberöverenskommelsen - men programmet gav verkligen näring åt reflektioner kring, hur Sverige leds för närvarande.

[Marie]

Nog tur att jag har lite klent att gasa med (men det får duga )

Klent att gasa med är inget bra alls, skall du veta, min gode Herr Kolvring...

Det var en farbror som med just detta eminenta ekipage kom på den ytterst "geniala" idén att göra en omkörning i 15% stigning upp mot Kreuzbergpaß. Jag och Mimmi kom samtidigt nedför samma sträcka i bra nitti med 2,5 ton Mercedes.

R67/2 med sidvagn.

Det var inte många decimeter ifrån att treuddstjärnan fick sällskap som kylarprydnad. Jag misstänker att gubbe, skinnställ, sadel och kanske även bönholkspassagerare tarvade ordentlig sanering efteråt....

Han hade nog önskat sig några pållar till - utöver de ursprungliga tjugoåtta - i boxern den gången.

[Kovlingen]

Kan för den som har detta intresse vara roligt att tuffa omkring med detta bojsänke men inte
min grej Marie . Jag vidhåller att en hoj skall framföras ensam och all annan belastning
är av ondo . För att hjälpa en medmänniska/hojåkare beredes däremot plats .

Nåja , för den ny/förälskade kan det väl godkännas när det ingår i andra funderingar

[Kapten Stofil]

För att kunna köra runt med barnbarnen skulle ett bojsänke av det slaget inte vara fel.

[Kovlingen]

För att kunna köra runt med barnbarnen skulle ett bojsänke av det slaget inte vara fel.

Funderat på en "Feskebåt" ?

[Marie]

Kan för den som har detta intresse vara roligt att tuffa omkring med detta bojsänke men inte
min grej Marie . Jag vidhåller att en hoj skall framföras ensam och all annan belastning
är av ondo . För att hjälpa en medmänniska/hojåkare beredes däremot plats .

Nåja , för den ny/förälskade kan det väl godkännas när det ingår i andra funderingar

Men när man nu äger ett sådant bojsänke, så borde man vara väl medveten om dess (o)förmåga till omkörningsacceleration i 15% motlut...

[Bror Gårdelöf]

Uttrycket "i stort sett" är åtminstone bevingat i praktiken, för det används mycket ofta - i tal såväl som i skrift.

På senare år har jag emellertid noterat, att "i stort sätt" blir allt vanligare. För lekmän må det vara, men när yrkesskribenter skriver så, blir jag förvånad.
En synonym är "sett i stort" - dvs sett i större perspektiv, utifrån en helhet.
"Sätt i stort" blir liksom inte detsamma. Men det är måhända en konsekvens av bortrationaliserade korrekturläsare, för "sätt i stort" innehåller nog inte något, som får ett datorprogram att reagera. Varje ord finns och är rätt stavat - och då är datorn tydligen nöjd.

[Bror Gårdelöf]

"Lämna dem i fred. Vi kan ju alltid skjuta dem senare."

Josef Stalins trankila svar till NKVD-chefen Lavrentij Berija, när denne oroade sig över vilka friheter, som de sovjetiska kärnvapenforskarna ansåg sig behöva - citerat i Peter Englunds essä En dag med tre färger (om atombomberna över Hiroshima och Nagasaki) ur samlingen Brev från nollpunkten.

I samma essä står också: "... på 30-talet brukade det sägas att bara sex personer i hela världen verkligen förstått relativitetsteorin och att dessa sex alla var oense med varandra."

[Bror Gårdelöf]

"Det lönade sig lika lite som att ropa på änglar i en katedral."

Citatet är måhända inte ordagrant, men Piraten skriver i alla fall något ditåt i en av sina noveller.

[hebymats]

Fick ett bra svar på frågan vad det var för vätska i ett vattenpass ?

Det måste vara RAKVATTEN.

[Bror Gårdelöf]

"Give a man a mask, and he'll tell the truth."

Oscar Wilde, citerad av författaren Stina Stoor i denna morgons Söndagsintervju, SR P1.

[Bror Gårdelöf]

"Alla är modiga, när fienden flyr."
Italienskt ordspråk, som jag nyligen hittade i ett korsord.

"Att vilja lära känna författaren för att man tycker om hans eller hennes verk, är som att vilja träffa gåsen för att man tycker om gåslever."
Peter Englund, citerad i senaste Vi. Englund sade så, när han tog emot Selma Lagerlöf-priset 2002 - och han är mycket intresserad av hennes person.

[Bror Gårdelöf]

"Det systematiska missbruket av en enkom för ändamålet uppfunnen terminologi."
Hjalmar Söderbergs definition av teoretisk filosofi, citerad i Frans G Bengtssons essä om Schopenhauer;
"Den store pessimisten".

[Bror Gårdelöf]

"Jag har aldrig dödat någon, men jag har läst mången dödsruna med stor tillfredsställelse."
Mark Twain

"Jag kan förklara detta för dig. Jag kan inte begripa det åt dig."
New Yorks borgmästare Ed Kochs svar till en debattmotståndare.

- Mr Churchill! Måste Ni somna, när jag talar?
- Nej, det är helt frivilligt.

- Mr Gandhi, what do you think about western civilization?
- I think it would be a good idea.

[Bror Gårdelöf]

"Du får aldrig en andra chans att göra ett första intryck."
Vem som formulerade det, vet jag inte, men jag har råkat på åtskilliga personer, som nog aldrig reflekterat över den sentensen - och det har märkts!

"En paradox är sanningen som står på huvudet och vädjar om uppmärksamhet."
Oscar Wilde

[Bror Gårdelöf]

"Ju mer man tänker, desto mer inser man, att det inte finns något enkelt svar."
Nalle Puh.
Minst ett svenskt riksdagsparti och minst en amerikansk presidentkandidat har nog inte läst den boken.

[Bror Gårdelöf]

"Det är nog som regel bra, att kunderna inte ser på, när man tillverkar korv eller leverpastej - och detsamma kan gälla politik."
Ungefär så sade Göran Hägglund, när han igår kväll intervjuades av Anna Hedenmo i TV.

Där förekom också (ungefär) följande:
- Det sägs, att Du inte har några ovänner?
- Den, som påstår det, har aldrig sett min mailbox.

Anna Hedenmo hade också noterat, att när decemberöverenskommelsen - osalig i åminnelse (min kommentar) - presenterades, fanns på podiet en företrädare för varje parti - utom för miljöpartiet, som hade båda språkrören med. Detta hade föregåtts av en hel del diskussioner, varpå man kommit fram till, att båda språkrören fick vara med, men ett av dem skulle hålla tyst! (De, som skapar satirprogram, blir måhända gröna av avund, för något sådant hade de nog haft svårt att hitta på.)

[Magnus Mörtling]

Kör inte snabbare än din skyddsängel kan flyga!


Eller kör skyddsänglar scooter?

[Bror Gårdelöf]

"If you're at the gates of death, we'll pull you through."
En skämtsam, i högsta grad inofficiell "reklamdevis" för en australisk ambulansorganisation.

Här hemma har vi några också. Kvinnokliniken i Linköping har sedan många år devisen Lusten driver verksamheten - och jag har (hittills förgäves) försökt få ögonkliniken att anamma Vi jobbar för syns skull.
De flesta, som jobbat inom min specialitet tillräckligt länge, känner också till dess devis Håll masken och tappa inte sugen.

[Kapten Stofil]

De flesta, som jobbat inom min specialitet tillräckligt länge, känner också till dess devis Håll masken och tappa inte sugen.

Nästa gång jag ska sövas ska jag säga det till narkosläkaren

[Bror Gårdelöf]

Om vederbörande inte är en färsking, kommer hen nog att le. Jag tror, att devisen har sina rötter i 50- eller 60-talet.

En annan beskrivning, som jag hörde härom veckan, är:
"I'm an anaesthetist. I deal drugs, I pass gas, and I stab people in the back."

[Bror Gårdelöf]

"Vi lever vårt liv framlänges men förstår det baklänges."
Sören Kierkegaard

[Bror Gårdelöf]

Osteoporosdagen 20 april – så tar vi krafttag mot sköra ben.

En inte helt lyckad rubriksättning i senaste Dagens Medicin