Whiskytråden

[Bror Gårdelöf]

Till Kapten: Inget nytt under solen, alltså. Visst är det märkligt, att kunskap och kompetens så ofta tvingas stå tillbaka för policies och politisk korrekthet?

I övrigt duger alltså tvål och kranvatten mer än väl för att tvätta brännskador. Stora sådana är de största sår, som vården hanterar.
(Självklart kan sådant göra rejält ont på en vaken patient, men vi kan ju ge rätt bra smärtlindring eller söva vid behov.)

[Bror Gårdelöf]

...Kilbeggan, världens äldsta destilleri - en brygd som destillerats i en kopparpanna från 1757 bara måste innehålla något som fördriver det onda! ...

Men då måste destilleriet vara betydligt äldre än kopparpannan. Likaså irländska Bushmills anger ju 1608 som sitt ursprungsår. I alla fall står det så på putällen.
I övrigt finner jag inga skäl till meningsutbyte.

[CG Arvidsson]

En whiskyhistoria.
I ett svagt ögonblick råkade min fru gå med i nån slags större bryggning av denna vätska i Skottland som några vänner ordnat. Då vi inte gillar whisky någon av oss, men kanske påverkade av grupptrycket tecknade vi oss för en del i tunnan. Vi föredrar helst tyska viner,tyskt öl och någon nubbe ibland. Närheten till den tyska gränshandeln gör att hyllorna i pannrummet håller god lagerstatus. Nåväl, efter ett tag erbjödsvi köpa en flaska från nämnda bryggeri från de skotska högländerna. Detta förmodligen för längtan inte skulle bli förgäves när den riktiga tunnan var klar. Flaskan köptes. Denna var inte billig, motsvarade säkert 10 oljebyten på RT:n, något tunnare viskositet bara men samma färg. Octomore stod på den, formen på den var inte något speciellt heller. Ställdes in i hyllan och glömdes bort. Långt senare en kväll kom vi på att kanske den kanske skulle provsmakas efter en middag med de tyska dryckerna. Efter var sitt litet glas förvreds ansiktena till oigenkännlighet och struparna fick genast sköljas med föregående drycker. Efter detta bestämde vi att den endast kunde brukas som tvättsprit eller dylikt. Nu hör till saken att dotterns sambo är så kallad whiskynörd och deltar på flera möten för likasinnade och fick höra vad vi tänkt göra med denna bryggd, blev vi genast idiotförklarade. Detta har nu blivit känt i hela hans krets av kännare som har roligt på andras bekostnad. För säkerhets skull har jag en obruten thailändsk whiskyflaska stående i min verkstad om jag rengöra någon vital del till mina hojar. Den har klarat sig i 13 år hittills .

[Bror Gårdelöf]

Läge att ge den skotska flaskan till dotterns sambo? Så blir han glad, och Ni får utrymme i förrådet.

Vad gäller den thailändska flaskan, har jag ingen avvikande åsikt. Den blir förhoppningsvis bra som lösningsmedel. (Men har den klarat sig i 13 år, verkar Du inte rengöra hojen särskilt ofta!)

För övrigt brygger man öl, te och kaffe, men whisky destilleras - om än av en råvara, som liknar öl.

[Marie]

Efter var sitt litet glas förvreds ansiktena till oigenkännlighet och struparna fick genast sköljas med föregående drycker. Efter detta bestämde vi att den endast kunde brukas som tvättsprit eller dylikt.

Äntligen någon som vågar skriva precis hur jag upplevt mina kontakter med skotskt rävgift.

Fast jag för min del föredrar österikiskt öl och österrikiskt vin framför tyskt. Och dessutom hyser jag sedan barnsben en mycket djup aversion mot allting som har sitt ursprung på de brittiska öarna...

[Bror Gårdelöf]

Till detta kommer, att vatten i rökiga whiskysorter kan ge häpnadsväckande effekter. Laphroaig Cask Strength eller Quarter Cask ospädda är som att kyssa en nytjärad brygga - Cask Strength dessutom helt onjutbar pga den höga alkoholstyrkan.

Späds samma drycker till en alkoholhalt kring 25 %, mildras rökigheten snarast oproportionerligt mycket, och en påtaglig sötma kommer fram.

Men gillar man över huvud taget inte whisky, lär väl inte heller detta fungera.

[Kenneth]

Detta är pre OT!
Det är försent i år för er som ej har biljett, men det blir väl en ny SMÖF nästa år. (Söderbärke Mikro ÖlFestival). Biljetterna brukar släppas 1:a juli.
http://smof.barkemalte.se/

[Gunnar Elmgren]

Det där med att whisky väldigt ofta vinner på att spädas med vatten är något, som de flesta inte verkar känna till. Nästan alla sorter, från enklare blended till riktigt "fina" single malt, behöver i alla fall några droppar vatten för att alla smak- och doftämnen ska frigöras och kunna avnjutas.
Som Bror skriver finns också en del whiskysorter som tappas med "cask strength", dvs man spär inte med vatten innan buteljeringen utan låter den ädla drycken behålla den alkoholhalt den råkat få i lagringsfatet - ofta någonstans mellan 50 och 60% alkohol, vilket är på tok för mycket för att man ska kunna känna någon smak - alkoholen bedövar både lukt och smak totalt med den styrkan!

Men, som sagt - även de sorter som har "normalstyrka" på runt 40% brukar vinna mycket på några droppar vatten, och det är klart värt att prova - börja med en tesked kranvatten, helst ljummet!

Något annat som är värt att prova, är att skippa den vanliga sortens "whiskyglas" med raka väggar (brukar kallas "tumbler"). I ett sådan glas förflyktigas alla doftämnen ganska raskt, och försvinner ut i rummet.
Om man istället använder ett "tulpanformat" glas, stannar doftämnena kvar i kupan och kan sniffas in.
Har man inga whiskyprovarglas, går det bra med ett likörglas eller ett dessertvinsglas, eller varför inte (nu svär jag i kyrkan) en konjakskupa......

[Bror Gårdelöf]

Om man istället använder ett "tulpanformat" glas, stannar doftämnena kvar i kupan och kan sniffas in.

Skottarna har tagit fram ett särskilt whiskyprovarglas. Jag vill minnas, att det heter "Glencairn". Hustrun och jag fick var sitt vid ett besök på The Scottish Heritage Centre i Edinburgh - och jag har köpt ytterligare två i en Duka-butik. Pris c:a 100:- paret.
En utmärkt present - både att önska sig och att ge bort - i alla fall om mottagaren gillar whisky.

(Fin whisky, anser jag för övrigt, går alldeles utmärkt i cognacskupa.)

[Gunnar Elmgren]

Skottarna har tagit fram ett särskilt whiskyprovarglas. Jag vill minnas, att det heter "Glencairn"

Precis sådana glas har jag, köpte 6 st från http://www.whiskyshopen.com/shop/product/whiskyglas-glencairn-6-pack?tm=&sm=.
Mycket trevligt att ha!

[Odd Arne Kjørstad]

Skottarna har tagit fram ett särskilt whiskyprovarglas. Jag vill minnas, att det heter "Glencairn"

Precis sådana glas har jag, köpte 6 st från http://www.whiskyshopen.com/shop/product/whiskyglas-glencairn-6-pack?tm=&sm=.
Mycket trevligt att ha!

Jeg fikk Ardbog (nei, ikke Ardbeg, ARDBOG!) servert i et slik glass på Bishops Arms i Malmö i forrige uke:



Kr 51,- pr. cl!




..

[Dennis Johansson]

Bra whisky glas kostar *inte en förmögenhet.
Här är ytterligare en länk:
https://secure-eshop.se/epages/dryckesglas_se.sf/sec5719d41a2b/?ObjectPath=/Shops/dryckesglas.se/Products/0004

Där köpte jag mina!

*ändring ovan från en till inte...

[Bror Gårdelöf]

Mja; 100:- för två glas kallar jag inte "en förmögenhet" - även om jag utgår från, att tillverkningsprocessen inte är särskilt märkvärdig, och att producenten av "The Glencairn Glass" säkert inte går lottlös.

[Dennis Johansson]

Mja; 100:- för två glas kallar jag inte "en förmögenhet" - även om jag utgår från, att tillverkningsprocessen inte är särskilt märkvärdig, och att producenten av "The Glencairn Glass" säkert inte går lottlös.

Skrev fel och uppdaterar infon ovan Bror. Tryckefelsnisse framme igen

[Bror Gårdelöf]

Minnet är bra, men kort - och rätt skall vara rätt: Duka tog (i alla fall i somras) knappt 200:- för två Glencairnglas, dvs min prisuppgift ovan är felaktig.

[Dennis Johansson]

Köper man från länken ovan som jag lade upp kostar 6 st glas ca 320 pengar plus frakt.
JAg köpte lock också. Dels för att man kanske inte stöplar i sig allt fort och dels för att ibland verkar det dyka upp bananflugor, och de skall ge f-n i min whisky

[Max Mad]

Hej hopp,allesammans !

Efter att jag försökt att fördjupa mig i den samlade kunskapen om ämnet här i tråden, råkade det sig så att jag i gårdagen snubblade in på glasbanken och tänkte ge mig på ett försök att fördjupa mig i huruvida sanningshalten i de påståenden om vissa typer av destillats förträfflighet ger valuta för pengarna så som en del skribenter i denna tråd så lyriskt beskriver det.

Utfallet blev en butelj av Glenmorangie single malt " Original " whisky (bara en sådan sak) och en dito av Loch Lomond single malt whisky.

Det skall i sammanhanget nämnas att jag tidigare stiftat bekantskap med den senare, men för att riktigt försäkra mig om att min upplevelse om dess förträfflighet verkligen stämmer överens med den bild som jag har från tidigare tillfällen i mitt sammanträffande med detta fabrikat så är jag nu i skrivandets stund i full färd med att göra en fältstudie för att en gång för alla komma fram till huruvida det faller mina smaklökar på tungan så att säga. Att döma utifrån nivån som jag nu nått i flaskans innehåll så kan man konstatera att den senare faktiskt är så bra som jag i tidigare fältstudier faktisk kommit fram till att den är.

Låt mig nu här för säkerhets skull inflika att jag är arbetsbefriad idag och påbörjar inte något arbete förrän sent imorgon eftermiddag,hojen är tvättad och avställd för året (oj vad mycket jag har att lära av Mimmi i hojtvättandets ädla konst och då höll jag på i närmare två timmar) och arbete är inte förrän sent imorgon eftermiddag. Anledning till detta förtydligande är enkom för att jag så oortodoxt tagit mig friheten att inleda helgen idag (Torsdag), istället för i morgon av redan uppgiven anledning.

Nåväl, jag skall inte trötta ut er med mina mediokra skrivelser utan istället komma till pudelns kärna.

Jag saknar erfarenhet av det förstnämnda destillat och vore tacksam för om någon som har erfarenhet av densamme, kan lämna en kortfattad redogörelse av vad jag har att förvänta mig, när jag bestämt mig för att lyfta av hatten och släppa ut anden i flaskan, detta bara för att öka på spänningen inför det ögonblick då jag då det slutgiltiga avgörandet fallit och jag bestämt mig för att låta innehållet få avslöja sina hemligheter, (nästan som när en flicka lyfter på kjolen för första gången och blottar sina för allmänheten dolda skatter.( Får man skriva så ? ).

Låt mig kort redogöra för upplevelsen av det sistnämnda destillatet. Det kan närmast beskrivas som väldigt mjukt och sött, gottegris som jag är. Några andra beskrivningar av spirituosans upplevelser är jag i stunden oförmögen att komma med, men jag skall försöka att utvärdera vilka andra aromer som gör sig påminda, men ber i så fall om tillåtelse att återkomma med det (om jag kommer ihåg det) och i så fall vid ett senare tillfälle, då jag tror mig inte vara förmögen att i skrivandets stund, redogöra för detta eftersom det kommer att krävas ytterligare studier och fördjupning i ämnet vid detta tillfälle och med det så blir det troligtvis svårt att lämna ytterligare skriftliga redogörelser vi denna tidpunkt, men jag vill inte att någon kommer med anklagelser om att jag inte är grundlig i mitt research arbete.


I annat fall så kan jag för enkelhetens (och för att avsluta detta bidrag i denna tråd), vid detta tillfälles skull bara säga att den sistnämnda i sammanhanget smakar förbannat bra på ren svenska, och är väl värd de ~270:- flaskan kostade.

Väl mött;

Tony.

[Bror Gårdelöf]

Nu kan det ju finnas flera olika Glenmorangies, så dessa rader är måhända helt åt skogen, men när jag druckit whisky med det namnet, har det varit en klassisk sak med ytterst måttlig rökighet, tämligen mild och balanserad till karaktären. Enligt min uppfattning är den mer än njutbar, men jag föredrar whiskies, som sticker ut lite mer - antingen de drar åt sherryfatshållet (The Macallan), rökighet (Islay-destillerierna) eller den märkliga upplevelsen av choklad, som kommer med Aberlour A'bunadh.
Vill man ha markant omväxling, kan man ju dricka "cowboywhisky" - bartenderns på Varbergs Kurort omdöme om Makers Mark Bourbon, som smakar smörkola!

[Marie]

Grabbuslingen önskar i bröllopspresent nån båttjära med nummer 20271 i BOLAGETS sortiment. Bröllopet är i morgon.

Vad anser forumets expertpanel?
Skall jag köpa den till honom?

[Håkan]

Köp whiskyn och lyckönska grabben. Det är ändå hans bröllopsdag.

ps. Har ingen aning om hur whiskyn smakar.

[Gunnar Elmgren]

Gratulerar till en angenäm bekantskap!
Glenmorangie finns förvisso, som Bror mycket riktigt förmodar, i ett antal olika skepnader.
I mitt whiskyskåp står om jag minns rätt 4 olika Glenmorangie, men jag gissar att den som avses här är standardvarianten utan något "tillnamn".
Mycket njutbar och som Bror skriver tämligen mild, utan utpräglad rökighet.
Min favorit bland de Glenmorangie jag provat är annars Quinta Ruban, med lite vassare karaktär tack vare längre lagring (12 år), om jag minns rätt med slutlagring på portvinsfat.
En annan trevlig Glenmorangie-sort är Lasanta, också en 12-åring men lagrad på sherryfat - den är väldigt mild, och brukar uppskattas även av "ovana" whiskydrickare.

[neutral]

Grabbuslingen önskar i bröllopspresent nån båttjära med nummer 20271 i BOLAGETS sortiment. Bröllopet är i morgon.

Vad anser forumets expertpanel?
Skall jag köpa den till honom?

Den kan rekommenderas även om jag faktiskt tycker den vanliga 10-åriga är bättre. Det finns ju en del andra specialare till humanare priser också, t ex en Triple Wood (85522) som jag måste prova själv.

Jag har en tidigare variant av Cairdeas Port Wood (11873) som är något mer lättdrucken än vanlig Laphroaig.

[Fredric Fredricson]

Glenmorangie är väl en Highland-whiskey och dom är sällan eller möjligen aldrig rökiga. Whiskey från Islay, som Laphroaig, Bowmore, Lagavulin, Ardbeg, Bruichladdich m.fl. är däremot nästan alltid rökiga.

Annars är Irländsk whiskey, speciellt Bushmills, inte så dum, enligt min ringa mening. Speciellt en Bushmill med eller utan en skvätt vatten är som natt och dag.

/Fredric

[Bengt-Åke Vestman]

Jag började läsa, men det blev för många sidor så jag hoppas ni förlåter om jag ställer en fråga det finns svar på redan.

Min kompis fyller jämt och jag tänkte köpa en whisky i 500 kronorsklassen (kan sträcka mig en 100 uppåt kanske). Han är ingen kännare.

Jag vill ha förslag på lättdrucken whisky, ej väldigt rökig, rätt märke (anses fin), gärna malt eftersom det verkar vara det som gäller. Ska finnas i bolagets sortiment. Jag lutar åt Macallan 12 år, funkar det eller finns bättre alternativ?

[Odd Arne Kjørstad]

Jag vill ha förslag på lättdrucken whisky, ej väldigt rökig, rätt märke (anses fin), gärna malt eftersom det verkar vara det som gäller. Ska finnas i bolagets sortiment. Jag lutar åt Macallan 12 år, funkar det eller finns bättre alternativ?

Det blir sjelden feil med Macallan, alle liker den.

[Bror Gårdelöf]

Håller med. The Macallan är ett säkert kort.
Annars skulle jag bli förvånad, om han inte faller för Aberlour A'bunadh - á 629:- senast jag såg en prislapp. (Systembolaget har flera olika Aberlour - i olika prislägen.)
Då är att märka, att A'bunadh är cask strength, kring 60 % - vilket betyder, att den bör spädas med MINST lika mycket vatten. Outspädd är den måhända drickbar - men definitivt inte njutbar.
En rolig egenskap hos den whiskyn är, att den nästan smakar mer, ju mer den späds (inom rimliga gränser!), så en sådan flaska blir dryg.

[Kovlingen]

Slår ett slag för denna . "Glenfiddich 12 Years " får väl anses fin nog , tycker jag
http://www.systembolaget.se/Sok-dryck/D ... varuNr=440

[Max Mad]

Mitt bidrag till frågeställaren får bli Loch Lomond (nr 597) av tre skäl.

För det första så nämner du att mottagaren själv är en ovan whiskydrickare och som sådan så lär han inte känna någon skillnad på prislappen för buteljens innehåll. Faktum är att det är nog få som kan avgöra prislappen på innehållet i en gåva innehållandes dessa ädla drycker, därför att om man skall kunna uppnå en sådan kunskapsnivå inom området, så krävs det ett engagemang som få vanliga dödliga har råd eller tid med. Dessutom så är priset som jag tidigare nämnt inte direkt kopplat till smakupplevelsen då det är lite utav kejsarens nya kläder.

De två andra argumenten som talar för valet av just detta destillat är att för priset som du uppger att du är beredd att betala för en butelj, får du för samma peng faktiskt två buteljer och därmed så kan du korka ur den ena för egen del och själv komma fram till huruvida sanningshalten i mitt påstående är förankrat i verkligheten. Förvisso är upplevelsen subjektiv, men om du nu skulle uppleva detta destillat lika positivt som mig, så kan du framhålla det till mottagaren.

Edit: Var tvungen att snygga till formuleringarna lite. Och då har jag inte ens smakat på min Glenmorangie original ännu denna kväll, av det som blev kvar sedan sist ).

[Olof Eriksson]

Om du kommit på kant med personen ifråga. Och ändå måste köpa en present. Så rekommenderas Teacher's Highland Cream. När han sippar i sig första klunken så vet han direkt att du inte vill vara hans vän.

[Kapten Stofil]

Mitt bidrag till frågeställaren får bli Loch Lomond (nr 597) av tre skäl.

Loch Lomond = Tintin-whisky

411965P23.jpg (48.45 KiB) Visad 27927 gånger

[Max Mad]

Mitt bidrag till frågeställaren får bli Loch Lomond (nr 597) av tre skäl.

Loch Lomond = Tintin-whisky

Precis !!

Och om kapten (i detta fall) Haddock förespråkar de produkter som framställ här, då kan det inte vara fel, jag menar, han om någon borde känna till detta destillats förträfflighet, eller hur !? .

[Kapten Stofil]

Mitt alter ego?

Capt Haddock.jpg (6.18 KiB) Visad 27920 gånger

Loch Lomond måste vara bra som 25% skotte måste jag vara en auktoritet, eller hur?

[Max Mad]

Loch Lomond måste vara bra som 25% skotte måste jag vara en auktoritet, eller hur?

I förhållande till mig (som veterligen är 0% skotte) är du i detta ämne en auktoritet...

[Kapten Stofil]

Alltså måste jag skaffa en flaska Loch Lomond och prova

[Max Mad]

Alltså måste jag skaffa en flaska Loch Lomond och prova

Det verkar falla sig så, om du vill hävda att du är en auktoritet i ämnet. Sedan ser jag fram emot en recension av upplevelsen...(av just detta destillat) . Synd att jag skulle halka in på denna tråden nu, min flaska som jag ganska nyligen öppnade har snart nått vägs ände och då måste det till att investera i en ny butelj och det får ju inte utvecklas till någon dålig vana. Dessutom, om man skall följa de råd som ges här, så blir det en dyr affär (såvida jag inte skall satsa på en flaska ) .

[Kapten Stofil]

Dessvärre är jag ingen auktoritet, mina anfäder roterar nog i sina gravar av skam

[Kapten Stofil]

"Den här drycken är mycket mystisk"

[Max Mad]

Fast nu är det inte samma kvalisort jag talar om som Nils-Erik refererar till. Den jag talar om beskrivs enligt följande i min Whiskybok;

[Max Mad]

Och;

Yummy !!!

loch lomond2.jpeg (118.85 KiB) Visad 27912 gånger

Så här beskrivs den på systembolaget;
http://www.systembolaget.se/Sok-dryck/D ... chquery%2c

[Kapten Stofil]

Fast nu är det inte samma kvalisort jag talar om som Nils-Erik refererar till. Den jag talar om beskrivs enligt följande i min Whiskybok;

Dessvärre gick texten på de där bilderna inte att läsa

[Max Mad]

Fast nu är det inte samma kvalisort jag talar om som Nils-Erik refererar till. Den jag talar om beskrivs enligt följande i min Whiskybok;

Dessvärre gick texten på de där bilderna inte att läsa

Tyvärr så går det inte (?) att bifoga större filer innan man överskrider maximala 256 Kib, som man blir så vänligt upplyst om.

Men ett säkert kort är att snubbla in på glasbanken för att själv inhandla en butelj och provsmaka innehållet. Smaskens enligt mig, men å andra sidan så är jag ingen konnässör...

[Robert Olausson]

Dammar av en gammal tråd.

Jag hittade en Whisky på bolaget som jag inte kunde låta bli att köpa!

King-Robert.jpg (12.54 KiB) Visad 33210 gånger

En väldigt snäll "vardagswhisky"

Robert

[Max Mad]

Inled mig ICKE i frestelse, vik hädan !!! .

[Bror Gårdelöf]

Jag hittade en Whisky på bolaget som jag inte kunde låta bli att köpa!

Hur smakar den?

(Påminner mig om ett klart godkänt spanskt rödvin, som åtminstone tidigare funnits på Systemet. När jag vid ett tillfälle tackade Bosse Rindar med ett par buteljer, brast han ut i ett leende vid åsynen av etiketten:
Vino Honda!
Honda lär betyda "djup" på spanska.)

[Robert Olausson]

Den smakar, som jag skrev, "snäll vardagswhisky". Långt från de whisky som jag normalt brukar avnjuta. Laphroigh, Ardbeg, Glenfarclas, Tallisker och liknande. Den är inte oangenäm men sticker inte ut. Lite rökighet stod det på beskrivningen men den hittar jag inte. Jag föll för namnet!

Robert

[Bror Gårdelöf]

Högst förståeligt, det där med namnet.
I övrigt verkar den kunna gå in under den rätt tänjbara rubriken "hyfsad vardagswhisky".

[Peter Nordlund]

Min första Whisky historia

Har aldrig gillat Wiskey eller Vin, snaps/nubbe gillar jag dock av diverse sorter och smaker (Marskin Ryppyy jisses vad god) Vin har jag sakta börjat utforska men nöjer mig med ett glas ibland till god mat, och nu då Wiskey..
Jag började dricka öl och uppskatta det i dryga 20-års åldern och började då med mörk öl...fattade snabbast tycke för Guinness och är än idag ett stort fan av den, då jag nyligen var i Dublin/Irland nyligen så smög sig en tanke fram "igen" har länge känt som jag inte anammat hela den irländska grejen utan bara hälften när jag inte drack Wiskey

I Dublin fick jag tillfälle att besöka Jameson destilleri ochg gå deras guidade tur, detta för att ge just Wiskey en ärlig chans.
Turen var mycket trevlig och gruppen hade många länder representerade (USA, Norge, Sverige, Skottland mfl)
Man avslutar med en provsmakning, där några utvalda får jämföra 3 olika sorters Wiskey, en från Jameson en från Skottland (Johnnie Walker mest sålda) och USA ( Jack Daniels Världens mest sålda)

Jag tänkte att OM man skall prova och kanske uppskatta Wiskey prova en som är enkel och lite snäll i smaken, då kändes trippel destillerad som Jameson en bra start.

Nu har jag hört väldigt många som rynkar på näsan åt en Blenden Wiskey.. jaja vad vet jag nu står en flaska här, blev en 12 år Jameson Distillery Reserve som bara säljs från deras egen butik.

Undrar lite angående förvaring, jag bor i en micro-liten etta så barskåp finns ej, den tumregel jag hört är vin=undvik värme/ljus och väl öppnad kan man ju ej spara den,
sprit=undvik ljus, håller sig länge i mörker,
så kan jag börja provsmaka om jag behåller papperstuben och använder den som skydd?
Kan ni rekommendera någon glastyp som är snygga och funkis?

[tomten]

....................

[Bror Gårdelöf]

Välkommen i gänget, Peter!

Att rynka på näsan åt blended är dels snobbism och dels ohyfsat mot folk, som gillar någon sådan sort. "Smak skall inte diskuteras", sade redan romarna (fast på latin ). Systembolagets egen svenske master blender Folke Andersson ser det tvärt om som en konst att blanda whiskysorter från olika destillerier för att på det viset upprätthålla en jämn kvalitet över många år.

MEN - Din Jameson är knappast någon blended, utan den kommer rimligen från ett enda destilleri (gissa vilket ). Njut i lugn och ro - gärna med en tredjedel vatten. Ortodoxa whisk(e)ydrickare hävdar, att det skall vara rumstempererat, och att kranvatten duger bra (i alla fall om man har bra kranvatten), men personligen föredrar jag whisk(e)yn rumstempererad, blandad med en tredjedel kallt, milt kolsyrat vatten. ("Smak...")

Du behöver nog inte ens behålla papperstuben, utan putällen klarar sig utmärkt, som den är, i skåpet.

Diskussioner om whisk(e)yglas hittar Du tidigare i denna tråd. Det skotska Glencairn-glaset går som synes att få tag på såväl via nätet som exempelvis i Duka-butikerna.

Whisky = skotsk, kanadensisk m fl länders produkt.
Whiskey = irländsk eller amerikansk produkt. (Jänkarna har någon enstaka sort, som heter Whisky!)
Ordet kommer från gaeliskans uisge beatha eller usquebaugh, som betyder livets vatten - således samma ord som latinets aqua vitae och franskans eau de vie. Kärt barn....

(Dessutom går det rätt bra att spara en halvdrucken vinbutelj något dygn i kylen. Det blir inte lika gott som nyöppnat/luftat, men det blir ingen katastrof heller. Det är bättre att ställa än att lägga den halvfulla flaskan i kylen, eftersom en stående butelj har en mindre vätskeyta mot luften i buteljen, dvs oxidationsprocessen, som med tiden förvandlar alkoholen till ättiksyra, går lite långsammare.)

[Kapten Stofil]

En irländare sa en gång till mig, i en pub i Bangor, NI, om Jameson: "Very smooth"

Samme irländare dömde ut Tuborg och Carlsberg som "chemical beer"