En gång per säsong bär det i väg på en längre tur.
Efter att ha transportharvat igenom Tyskland på två hjul mot andra mål senaste två säsongerna så var jag duktigt trött på Tyskland.
Det fick bli Norge igen.
Troligen mitt sjätte eller sjunde besök.
Rutten fick bli det bästa av det mesta.
Denna gång hade resesällskapet vuxit till totalt fyra hojar varav två japanska plastraketer.
Piloterna på plastraketerna tvingades ofta att justera sina värkande kroppsdelar under dagsetapperna.
Ett gott råd från oss andra välmående (RS och GS) var att köpa en riktig hoj....
Början av junimånad brukar bjuda på fint väder så också denna gång.
Starten gick i Köpenhamn på färjan till Oslo.
Att sitta i solskenet på bakre däck och dricka en kall pilsner slår harvandet på tråkiga transportsträckor till Oslo med hästlängder.
Väl i Oslo så snittade vi ca 35 mil per dag under en vecka.
Första etappen blev Oslo -Geilo -Hardangervidda - Eidfjord i solsken och +25 grader.
Andra etappen blev Eidfjord - Sognefjellsvägen - Lom med lunch i Skjolden med fantastisk fjordutsikt.
Ägaren av restaurangen kände igen oss från ett besök några år tidigare. Förhoppningvis på goda grunder.
Tredje etappen gick via Dalsnibba, och Geiranger till Vossevangen.
Fjärde etappen via Låtefossen till Preikestolen.
Efter en hel dag i sadeln så bar det av direkt för fotvandring upp och ned.
Jag minns inte hur lång tid vandringen tog, men troligen runt fyra timmar.
Väl på toppen möttes vi av regn och senare dubbla regnbågar.
Den fotvandringen gör jag inte om trots utsikten....
Så efter ca 12 timmars hojkörning och fotvandring väntade äntligen en kall p-öl på hotellet.
Femte etappen blev Suleskardsvägen mot Rjukan och Gaustablikk i solsken.
Sista 10 milen förändrades allt till åskväder med blixtrar och hagel.
Ska man bli blöt så är det lika bra att bli ordentligt blöt.
Sjätte etappen tog oss torra till Oslo, och färjan tillbaka till Köpenhamn.
På resan hem till Stockholm så tvingades jag för första gången avbryta en planerad etapp.
Ösregn hela vägen från norra Skåne, och med vatten rinnandes från hjälmen ned under regnstället längs med ryggen och magen, samt vattenfyllda stövlar (trots Gore-Tex....) brast till slut mitt tålamod.
Det fick bli en övernattning i Linköping.
Norge är alltid värd ett besök så också denna gång.
Hojen (RS) gör körningen på mindre vägar/fjällvägar med moms på laglig hastighet både bekväm och rolig.
Aldrig något problem.