Jag tänkte mest på den eventuella storvinsten, kort före Din död.
I en av Bo Balderssons böcker finns en passus om en man, som vid hög ålder tecknar en livstidsprenumeration på en tidskrift. Redaktionen gnuggar händerna och tycker sig ha gjort en fin affär - men gamlingen lever till mycket hög ålder och dör med ett jubelrop på läpparna - ungefär: "Jag lurade dom jävlarna! Detta blev billigare än årliga prenumerationer."
Något HELT annat, som fick mig att le stillsamt, är den pågående TV-sändningen från Wien, där man före själva nyårskonserten i
Musikverein placerat ut delar av orkestern, som spelar musik i/vid olika arkitektoniska sevärdheter - och att döma av programmet finns det gott om sådana i Wien. Producenten har också den goda smaken att låta ögonen vila vid varje miljö - i stället för det totalt onjutbara, hysteriskt snabba bildklippande, som alltför många producenter ägnar sig åt idag. Vinjetten till "Vår tid är nu" är ett utmärkt exempel på den sortens bottennapp. Dubbelt så långa, hälften så många filmsekvenser hade gjort den avsevärt njutbarare, än vad den nu är. Som tur är, är serien i sig så bra, att man står ut med vinjetten.
Apropå njutbar arkitektur: De i klubben, som ännu inte besett
Engelbrekts kyrka i Stockholm, rekommenderas ett besök där, när tillfälle ges. En god vän är kyrkoherde där, och hennes installation var en upplevelse på många plan - inte minst det magnifika kyrkorummet, som är arkitektoniskt och konstnärligt genomtänkt på ett sätt, som har få motsvarigheter i Sverige.
Även en inbiten ateist kan avnjuta resultatet!