Vildsvin på vägen

[Svärd]

Vildsvin på vägen!


En tidig fredag morgon, höstlöven har blivit gula och singlar sakta ned mot marken. Frukosten är avklarad samt alla kläder på, barometern visar 6 grader varmt, solen har ännu inte kommit upp .
Startar cykeln som hostar igång. Den låter som att den tycker att det är både för kallt och för tidigt. Kör 26:an mot Skövde, där jag skall möta Lars på macken vid sjukhusrondellen kl 07.00. Vi tankar och bestämmer att jag skall ta täten det först passet, visiret fylls av regndroppar från ett lätt duggregn. Vi stannar ett par mil söder om Jönköping utmed E4:n för att fika och värma oss lite. Vi byter plats så Lars kör först. Farten ökar när regnet upphör och motorvägen breder ut sig. Efter några mil infinner sig en nästan slentrianmässig känsla i körningen och allt bara flyter på.
Pang! Som skjuten ur en kanon kommer ett vildsvin ut framför Lars, och vi båda bromsar kraftigt. Långtradaren som vi samtidigt håller på att passera verkar inte reagera alls. Hinner tänka ”Skönt att det gick bra.” Då dyker det upp ett vildsvin till, jag bromsar nästan så ABS:en får gripa in och tänker jäklar, klarar Lars det här?
Vi hör en smäll när svinet springer in i mitträcket och vi klarar oss förbi med hjärtat i halsgropen. Fortsätter nästan ned till Helsingborg innan vi stannar för att tanka samt prata om det som hände. Vi konstaterar båda att det var nog det närmaste vi har varit ett levande vildsvin, det behöver inte bli närmare någon annan gång heller.
Söder om Köpenhamn ökar temperaturen till mer behagliga grader. Vi kör mot stora bältbron som sammanbinder Själland med Fyn. Bron, som är världens näst längsta hängbro med en spännvid på1624 meter, är imponerande och jag har svårt att inte fundera på vad vi människor kan bygga och åstadkomma. Efter det åker vi över Lilla bältbron, för att så småningom komma in i Tyskland och kör på Autobahn 7 vid Flensburg.
Farten höjs ett snäpp till och när det blir fri fart så kan vi inte låta bli utan att med en skräckblandad förtjusning låta maskinerna nå hastigheter som långtifrån är lagliga hemma i Sverige.
Vi tar av mot byn Owschlag, där vi skall bo på Dannevirke B&B i två nätter, avslutar dagen med mat och dryck på den närliggande restaurangen för att sedan trötta men mycket nöjda med dagen gå till sängs.

Lars väckte mig 07.30, det var nära att vi försov oss eftersom frukosten vare beställd till kl 08.00. Som tur var kom vi upp i tid för vi var de enda gästerna, så hon som lagade frukosten hade kommit enbart för vår skull!
Åter igen ut på autobahn mot Hamburg ca 10 mil. Hastigheten stiger och toppfarten för denna resa noteras. Cyklarna får nu visa vad de verkligen är byggda för, stadiga som lokomotiv med superba bromsar och ett ax som är hisnande. Väl inne i Hamburg åker vi till en återförsäljare av BMW tillbehör för att köpa en sänkningssats till de bakre fotpinnarna på min GT. Tyvärr har de inget hemma så det enda jag inhandlar blir en kaffemugg i rostfritt stål.
Lars som känner till Hamburg från tidigare jobb föreslår en liten sightseeing utmed den södra sidan av floden Elbe. Vi kör utmed kilometrar av äppelodlingar på vänster sida samt Elbe på den högra sidan av vägen, gårdarna med fruktodlingarna är stora och ser välskötta ut. Ändå känns det lite märkligt med så mycket odlingar, så nära storstaden. Vi fortsätter ut till Lühe där vi köper lunch bestående av bakpotatis och nordsjöräkor, tror jag det var, de smakade som tur var bättre än vad de såg ut. Vi var inte de enda mc åkarna här, vädret som nu verkligen var på vår sida; nästan 20 grader varmt och solsken, gjorde nog sitt till. Innan vi fortsätter mot Buxtehude tittar vi på cyklarna som står parkerade här.
Buxtehude visade sig vara en fin gammal stad med korsvirkeshus samt en krog med eget bryggeri, ölet kom direkt från tillverkningen till ölpumparna i baren. Tar sedan väg 73 in mot Hamburg för att där kroka på A7 igen och hem till vårat B&B i Owschlag. Kvällen avslutas ungefär som gårdagens med dryck och mat på grannrestaurangen.

På morgonen visade det sig att vi inte var de enda gästerna längre bl.a. två tyska samt en svensk mc stod parkerad utanför. När frukosten var avklarad fick vi ta farväl av vårt boende på Dannavirke B&B där vi nu bott alldeles utmärkt i två nätter. Vi tar autobahn till Kiel för att sedan fortsätta på väg 202 mot Puttgarden och färjan över till Danmark, men väg 202 visar sig vara en riktig pärla; kurvig och kuperad. Solen har dessutom torkat upp det mesta av morgondiset som lagt sig på vägbanan under natten, mycket bättre än så här kan inte mc-åkning vara.
Vi kommer på färjan nästan omedelbart, tar en kopp kaffe samt handlar lite i shopen ombord. Sedan är vi åter i Danmark, kör upp mot Köpenhamn för att ta Öresundsbron till Malmö. När vi närmar oss bron så kommer dimman som ett slag. Vi ser kanske 50 meter framför oss vilket är tråkigt för jag hade sett fram emot att få se bron och inte bara köra på den. Vi äter sedan utmed E20 vid Glumslöv, fortsätter E20 över Göteborg för att vid 7-tiden på kvällen köra in hojen i garaget efter 11 timmar och ca 80 mils körning.
En rolig helg med mycket mc-åkande och jag tror att jag talar för både mig och lars om att eventuellt göra om det, nästa höst igen.

Vid tangentbordet, Thomas


Lite fakta om en del av de broar vi åkte över
Stora bältbron öppnades för trafik den 14 juni 1998.
• Längd 6790 m spännvid på 1624 m och är världens näst längsta hängbro (Akashi Kaikyo-bron i Japan har en spännvid på 1990 m).
• Vägbanans högsta punkt är 70 möh.
• Pylonerna är 254 m höga vilket gör dem till Danmarks högsta byggnader om man räknar bort TV-torn.

Lilla bältbron öppnades 21 oktober 1970.
• Längd 1770 m och har en seglingsbar höjd på 44 m.

Öresundsbron öppnades 1 juli 2000.
• Längd 7845 m utan tunnel som är 4050m lång.
• Segelfri höjd 57 m.
• Pylonerna är 203,5 möh.

Lite mer Jeopardykunskap
Vildsvin (Sus Scrofa) tros ha funnits i Sverige lika länge som människan. Svinen utrotades på 1700-talet för att sedan på 1940-talet hållas i hägn. På 70-talet förekom rymningar så 1987 fanns en hjord på 100 djur i Södermanland. En galt kan väga upptill 225 kg och en hona upp till 140 kg. De utgör 6 % av rapporterade viltolyckor (2008).

[FlashGordon]

Tack för en fin berättelse och intressant fakta. Har åkt där många gångersjälv utan att tänka på varken brospann eller annat.
Enda gången jag funderat på detta var när vi gick under Lilla Bält bron med en Brigg som hade master som nästan tog i. Kaptenen skickade upp kocken som hade höjdskräck 2 gånger om dagen i högsta masten, efter lunch och middag.
När vi passerade Lilla Bält var kocken tvungen att sitta där uppe och klappa bron på undersidan vid passagen.
Vi hade cirka en halvmeter till godo.

[Bror Gårdelöf]

Vildsvin på vägen!

Pang! Som skjuten ur en kanon kommer ett vildsvin ut framför Lars, och vi båda bromsar kraftigt. Långtradaren som vi samtidigt håller på att passera verkar inte reagera alls. Hinner tänka ”Skönt att det gick bra.” Då dyker det upp ett vildsvin till, jag bromsar nästan så ABS:en får gripa in och tänker jäklar, klarar Lars det här?
Vi hör en smäll när svinet springer in i mitträcket och vi klarar oss förbi med hjärtat i halsgropen.

Ändå känns det lite märkligt med så mycket odlingar, så nära storstaden.

Buxtehude visade sig vara en fin gammal stad med korsvirkeshus samt en krog med eget bryggeri, ölet kom direkt från tillverkningen till ölpumparna i baren.

Lite mer Jeopardykunskap
Vildsvin (Sus Scrofa) ... galt kan väga upptill 225 kg och en hona upp till 140 kg. De utgör 6 % av rapporterade viltolyckor (2008).

Instämmer om fin reseskildring. <BR><BR>Gissa varför jag undviker att köra hoj nattetid. Om det är knepigt att upptäcka vildsvin dagtid...<BR><BR>Tittar Du på fruktkartonger hos specerihandlarna i Sverige, är det inte helt ovanligt att se "Elbe Obst". <BR><BR>Kul att den danskfödde tonsättaren Diderik Buxtehude - Johann Sebastian Bachs läromästare, i Tyskland i regel kallad Dietrich - fått ge namn åt en stad.

[Svärd]

Ska kolla det i den lokala speceriaffären.