Hej,
I onsdags var jag ute på en grusvägsrunda. Körningen fungerade inte alls på det hårda underlaget, som var belamrat med lösgrus. Ingångarna i kurvorna kändes helt felaktiga. Jag tyckte att jag hela tiden riskerade att få framhjulssläpp. Nu har jag funderat på detta.
Jo, sedan föregående grusrunda har jag kört trehundra mil på asfalt, varav det mest på serpentinvägar i Alperna. På dessa vägar har jag tillämpat en form av motstyrning, när jag gått in i en serpentinkurva. Jag har alltså tryckt neråt och framåt på innerhandtaget för att snabbt lägga omkull cykeln, varefter jag återhämtat balansen genom att styra in i kurvan. Tekniken förutsätter att man har bra fäste för framhjulet. På grusväg är villkoren annorlunda. Jag för min del strävar efter att "åka på framhjulet och skjuta på med bakhjulet".
Så min undring är: Är det lämpligt att förespråka motstyrning vid grusvägskörning? Hårdare formulerat: "Motstyrning skall endast tillämpas vid körning på asfalt?"
Jag ser fram mot era responser.
/Allan