Sida 1 av 1

"Skattkammarön" av Robert Louis Stevenson

InläggPostat: 2018-01-21/11:05
av Bror Gårdelöf
Som de flesta(?) pojkar i min generation läste jag såväl Dr Jekyll och Mr Hyde som Skattkammarön i serieversionen Illustrerade Klassiker. Däremot läste jag aldrig böckerna - då.

När jag låg med nyopererad höft på Allgemeines Österreichisches Krankenhaus i Zell am See efter en våldsam skidvurpa i februari 2005, kom bibliotekarien en dag med en liten vagn, som också hade en trave engelskspråkiga böcker. (Min tyska är någorlunda, men att läsa skönlitteratur på tyska kändes inte aktuellt.) I vagnen fanns en pocketutgåva av The Strange Case of Dr Jekyll and Mr Hyde - märkligt nog tryckt i Sverige och utgiven på Ljus Förlag i Lund 1944! Hur den hamnat på sjukhuset i Zell am See kan man bara gissa.

Boken var i själva verket två, då den också innehöll An Inland Journey, där Stevenson och en färdkamrat paddlar Schelde motströms från Antwerpen, så småningom tar kanoterna på oxkärra över land till floden Oise och därefter paddlar medströms, tills Oise rinner ut i Seine, varpå turen avslutas i Le Havre. Stevenson levde 1850 - 1894 och var lungsjuk under största delen av sitt liv, vilket onekligen gör prestationen - med den tidens kläder och utrustning - än mer anmärkningsvärd! (Under en del av resan besväras de av ihållande regn. Färdkamraten har någon form av regnrock, medan Stevenson själv förmodligen paddlar i någon sorts sportkostym av grov tweed - vilket får honom att fälla kommentaren: "De flesta blir till slut utleda på att bli genomdränkta av ihållande regn - utom i Skottland, där uppehållen är så korta, att de knappast märks." Stevenson var skotte.)

Nyligen satt några kollegor och jag vid ett lunchbord och råkade komma in på Stevenson, vars personporträtt i såväl Dr Jekyll and Mr Hyde som i Skattkammarön är mer komplexa än de flesta från samma tid - och jag fällde kommentaren, att det vore intressant att läsa Skattkammarön idag. Är den en ren pojkbok (Stevenson skrev den för sin styvson), eller duger den att läsa för en vuxen?

Någon vecka senare hade en kollega lagt boken i min postkorg, och svaret på min fråga är, att den duger utmärkt som läsning för vuxna - i alla fall om man har pojksinnet i behåll. Det var en märklig upplevelse, hur väl de olika namnen fanns kvar i minnet; Värdshuset Amiral Benbow, berättaren Jim Hawkins, doktor Livesey, godsägare Trelawney, kapten Smollet, Ben Gunn, skeppet Hispaniola och - förstås - Long John Silver. Den sistnämnde är å ena sidan en kallhamrad pirat och mördare - där Jim blir åsyna vittne till ett mord. Å andra sidan tycker Silver om Jim Hawkins och tillåter inte någon av de andra piraterna att kröka ett hår på pojkens huvud - alltså än en gång en mångfacetterad bild av en människa. Jag hade stor behållning av läsningen - och kände mig samtidigt förflyttad ett halvsekel bakåt i tiden. Det är inte det sämsta.