"12 books that changes the World", Melvyn Bragg

[Bror Gårdelöf]

Rubricerade bok (ISBN 978 0 340 83983 6, alt. ISBN 0 340 83983 X) fick jag i present för något decennium sedan - och har nyligen läst om. Som titeln anger, innehåller den essäer om tolv olika böcker, som enligt författaren på något sätt förändrade världen. Han är noggrann med att påpeka, att titeln inte är "De 12 böckerna ..." utan att han valt själv. Valet har hur som helst varit gott.

De tolv böckerna är

Principia Mathematica (1687) av Isaac Newton - som påvisade de universella lagar, som styr vår tillvaro. Alexander Pope formulerade det förmodligen bäst:
"Nature, and Nature's Laws lay hid in night.
God said: 'Let Newton be!" and all was light."

Married love (1918) av Marie Stopes. Undertiteln är A new contribution to the solution of sex differences - nog så revolutionerande för sin tid och framgent. (Min reflexion är ändå, att Bragg är lite historielös. Den kvinnliga sexualiteten hade inte alls betraktats som obefintlig, innan den snöptes av viktorianismens trångsynthet och dubbelmoral.)

Magna Carta (1215) - det veterligen första exemplet på, att ett dokument ställdes över den regerande kungen och etablerade principen Rule by law.

The rule book of association football (1863). Fram till 1863 hade i stort sett varje engelsk internatskola sina egna regler för fotboll. När skolorna spelade mot varandra, spelades första halvan av matchen enligt den ena skolans regler, varpå den andra halvan spelades enligt den andra skolans(!). Detta är den ursprungliga orsaken till de två halvlekarna med mellanliggande paus.
1863 samlades en grupp före detta elever från olika internatskolor på en pub och kom överens om en gemensam regelbok. Den fick snabb spridning, och association fotball - soccer - började sitt segertåg över världen.
Idag är det nästan självklart, att om det finns en tillräckligt stor, någorlunda plan yta, och man kan fixa till något, som fungerar som en lagom stor boll, spelas fotboll - över hela världen! Och reglerna är kända! De har förvisso ändrats en del sedan 1863 - men inte så rasande mycket.
Inte illa av några män på en pub.

On the origin of species (1859) av Charles Darwin. Vad Newton gjorde för "den råa naturvetenskapen", gjorde Darwin för biologin.

On the abolition of the slave trade (1789) av William Wilberforce. Det är gräsligt att tänka på, men slavhandel var en gång i tiden en självklarhet för européer. Louis de Geer, som i Sverige är känd som "förindustrialist" med stor betydelse för vår gruvdrift och järnhantering, tjänade också mycket stora pengar på slavhandel. Framför allt afrikaner ansågs som lägre stående - knappast människor - och utsattes för ofattbar grymhet. Men uppfattningen var inte allenarådande, och den ändrades. William Wilberforces tal i parlamentet var en del i denna förändring.

A vindication of the rights of women (1792) av Mary Wollstonecraft. "Feminismens urdokument."

Experimental researches in electricity (1839, 1844 och 1855) av Michael Faraday. Faraday var fattig men hade turen att tidigt bli lärling i ett bokbinderi. Där läste han en hel del av de böcker, som han band - inklusive naturvetenskaplig litteratur. Han började snart experimentera på egen hand och fick kontakt med sin tids store forskare sir Humphry Davy, varpå Faraday anställdes som assistent. Inom några år överglänste Faraday sin chef. Hans forskning lade grunden till i stort sett allt, som vi idag drar nytta av med hjälp av elektricitet!

Patent specification for Arkwright's spinning machine (1769). Richard Arkwright uppfann inte den första spinnmaskinen - men han tog patent på en konstruktion, som revolutionerade textilindustrin och startade den industriella revolutionen. Vi tänker ofta på de tidiga industrierna som präglade av nöd och utsugning av fattiga, men för sin tid kunde de erbjuda bättre villkor än livet utanför fabrikerna. På sikt lyftes hela världens levnadsstandard på ett sätt, som inte kunnat åstadkommas utan industrialiseringen.
Att England var först i denna revolution, är väl känt. De brittiska öarna hade då 2 % av världens befolkning - och stod för 35 % av världshandeln!

The King James Bible (1611). William Tyndale hade nästan ett sekel tidigare översatt Bibeln till engelska - med lysande resultat. Herrik VIII var då fortfarande katolik och översättningen betraktades som kättersk. Folk sändes ut för att spåra upp och döda Tyndale. De lyckades 1536 - efter att Henrik brutit med katolska kyrkan och sökte med ljus och lykta efter en engelsk översättning!
Den första officiella engelska Bibeln bygger i mycket stor utsträckning på Tyndales arbete, men stod alltså klar först 1611. Vid sidan av William Shakespeares texter anses den fortfarande vara den största pärlan i den engelska litteraturen. Senare tiders revisioner betraktas med kallsinne, och King James Bible står sig än idag.

An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations (1776) av Adam Smith. Fram till Smiths verk var merkantilismen den självklara ekonomiska filosofin. Det land - och den person - som hade mest i kassakistan, var rikast. Den, som sålde, tjänade pengar, och den, som köpte, gjorde en förlust. All ekonomi var ett nollsummespel.
Filosofen Smith gjorde rent hus med detta och konstaterade, att även köparen gjorde en vinst. Han/hon fick ju något för pengarna. Fri handel är en vinstsituation för alla parter. På detta vilar all modern ekonomi utanför planekonomierna. Smiths stora genomslag hängde naturligtvis samman med, att den industriella revolutionen kom igång ungefär då. Alla de produkter, som tillverkades i England, kunde inte säljas där utan behövde exporteras. Då behövdes fri handel.

The first folio (1623) av William Shakespeare. Vid Shakespeares död 1616 ansågs pjäsmanuskript sakna värde! De trycktes i billiga häften för publiken - och förvanskades ofta. Men två av Shakespeares vänner lade ner ett oerhört arbete på att leta fram originalen - och lät trycka dem i folioformat 1623. Eftervärlden kan inte vara nog tacksam. Detta arbete räddade nämligen arton pjäser, som annars sannolikt skulle ha gått förlorade för gott - bland dem Macbeth, Trettondagsafton, Antonius och Kleopatra och Stormen!
Shakespeares poesi var däremot högt värderad, redan när han levde.
Den bästa sammanfattningen är rimligen, att Johann Wolfgang von Goethe ansåg, att de tyska översättningarna av Shakespeare var det tyska språkets bästa poesi och prosa!

En given kritisk synpunkt är, att samtliga tolv böcker i Braggs urval är skrivna på engelska - eller av engelsmän. Principia mathematica är skriven på latin. Rimligen borde ett antal böcker från andra länders författare komma ifråga - även om jag inte på allvar funderat på vilka.
Men det kan man förlåta. Braggs essäer är välskrivna, roande och faktafyllda - och boken ger åtskilliga aha-upplevelser.
Jag vet inte, om den är översatt till svenska - men för den hugade, rekommenderas den varmt.