Torparens 'svammel' är trots allt tänkvärt.
Vad det handlar om är, att vi alla har olika förutsättningar, intresse och talang för både hoj- och bilkörning. Skickligheten varierar enormt, vilket man kan tycka vad man vill om men det är trots allt ett faktum.
Skillnaden mellan bil- och motorcykelkörning är dock, som jag ser det, att dels kräver mc-körning mer av föraren, dels får misstag ofta betydligt allvarligare konsekvenser. Av dessa anledningar tycker jag det är rimligt, att kraven för framförande av mc är högre än för framförande av bil. Att styra det hela med försäkringspremier fungerar säkert till en del, men det är ett trubbigt instrument. Det vore väldigt intressant att se lite mer statistik över inträffade mc-olyckor. Sådant som typ av mc, förarens ålder, kön och hur länge han/hon haft mc-behörighet, hur mycket olycksförarna kör per år och hur många som deltagit i någon form av frivillig fortbildning kan ge goda indikationer om var insatser kan vara effektiva.
Beträffande nyttigheten i Pacmans 'provokation' med att starta tråden, tycker jag debatten är både upplysande och tänkvärd - den visar också på ett grundproblem, nämligen attityden till den egna kunskapen och förmågan; Pacman får ursäkta, men bristen på ödmjukhet inför den samlade kunskapen (i detta fall att framhjulsbromsen bör användas vid varje inbromsning) är både skrämmande, och tyvärr troligen rätt så vanlig. Vi måste alla inse att hojåkning är både riskfyllt och svårt, och att alla (inklusive Pacman) tjänar på att inse att vi alla har felbeteenden att träna bort, och nya kunskaper att inhämta. Bonusen är att det blir ännu roligare att åka hoj, om man känner att man hela tiden utvecklas som förare!
Skam till sägandes har jag själv, trots goda intentioner, ännu inte varit med på någon SMC-utbildning. Jag har ingen ursäkt egentligen, mer än att jag prioriterat annat. Plus att jag tränat manöverbana och bromsning på egen hand, mycket för att jag är handledare när min bättre hälft övningskör och vill kunna visa hur övningarna går till.