Thomas Stadin skrev:OK, du kommer till en kurva och vinklar ner tills fotpinnen är nära att ta i. Det visar sig att det är grus i kurvan och hjulet släpper. Då kommer mc:n att luta mer. Hur gör du nu?
Eftersom du redan vinklat ner maximalt har du inga marginaler kvar. hade du däremot förflyttat tyngdpunkten inför kurvan hade du haft marginalerna på din sida. Dessutom hade du varit tvungen att sitta välförankrad i hojen. Det behöver man inte om man bara sitter rakt i sadeln. Däremot överraskas man när släppet kommer och man kraschar.
Jag får väl försöka svara.
Jag kan påminna mig två tillfällen där jag fått bakhjulssläpp och varit tacksam (?) för att jag haft cykeln under mig så att jag kunnat lägga ner den lite till och samtidigt kunnat styra , så att framhjulet pekat i den riktning cykeln glidit.
1) Jag kommer med min XR600R ut ur en högerkurva och kör ut på en blöt bro (höstlöv mm.). Det var en raksträcka efter bron, så i min iver gasar jag på redan innan jag lämnar bron. Jag ligger fortfarande i sväng. Och vips, bakänden sticker iväg. Jag bryter ner cykeln, sittande nästan uppe på bensintanken, och styr emot. Till sist tar styrstoppet i och jag tänker att nu kommer jag att få en high sider, när jag åker av bron och in på grusvägen, såvida jag inte lyckas begränsa mig till att kasa runt (low sider?). Eftersom jag håller ner cykeln, så har jag tid på mig för att släppa upp den lite försiktigt och åka vidare (, med hjärtat i halsgropen). Inte vet jag om jag gjorde rätt. Hur som helst så var jag tacksam för att jag hade cykeln under mig vid sladdandet.
2) GS-körning i Pyrenéerna: Jag kör ner längs en ravinvägg och ut på den lilla bro som brukar finnas nere i bottnen innan vägen svänger tillbaka och upp längs den andra sidan av ravinen. Nu hade det runnit fram i fin sand i den skarpa svängen på andra sidan om bron, dvs. där jag vill lägga på driv och börja klättringen uppåt. Och så visp igen. Bakänden sticker iväg men som tur var (?) så hade jag cykeln under mig och kunde styra emot.
Farten har i båda fallen varit ca 50 km/tim, tror jag.
Jag associerar till gammaldags (?) speedway, där man väl också har cykeln under sig ända tills det är dags att ta fart mot nästa böj?! Numer börjar man väl hänga ganska tidigt i kurvan?
Jag har också ett upplevelser från KNIX, där jag fått avdrift och tuggning under acceleration ut ur en kurva. Då kändes mer naturligt att försöka hålla cykeln upprätt.
Jag kanske skall lära om? Det kan också ha att göra med i vilken fasa man befinner sig , när man får sladd; i ingången eller utgången? Och vilken hastighet man har?