Fredric Fredricson skrev: "En skön kvinna utan tukt är såsom en so med guldring i trynet."
Du och jag skulle nog kunna råka i en - fullständigt onödig och alltigenom fruktlös - träta om, vem av oss, som är den störste FGB- och Röde Orm-diggaren. Just citatet ovan tror jag dock, att FGB tagit direkt ur Gamla Testamentet, Ordspråksboken, vilket naturligtvis är synnerligen passabelt för en biskop - även en uppdiktad sådan.<BR><BR>Eftersom jag bor, där jag bor (även om jag inte vuxit upp här), kan jag inte låta bli att kvittera med en gammal favorit ur samma bok:<BR> "Östgötar äro farligt folk. De äro goda stridsmän och hålla sig själva för att vara bland de bästa. Därför trivas de illa samman med annat folk, och därom bemöda de sig föga. De äro glada när de äro druckna, men annars trivas de illa med skämt." <BR>(Just nu hittar jag inte referensen, så citatet är måhända inte ordagrant, men bra nära.)<BR><BR>När Du nu triggat mig på FGB, kan jag inte låta bli att leverera ett annat citat, som blivit känt tack vare honom, även om han själv i sin tur citerar Karl XII ordagrant: <BR>"Värjan måste göra det bästa, ty den skämtar intet." <BR>Tvärtemot vad en del tror, myntade Karl XII nästan inga bevingade ord. Han sade t. ex. aldrig: "Detta skall hädanefter bliva min musik" - en sentens, som någon lurade i Voltaire, som i god tro gjorde den känd i sin Karl XII-biografi, som i ett par århundraden skapade en livskraftig bild av karolinernas Sverige. <BR><BR>FGB:s "Karl XII:s levnad" är lysande litteratur, där författarens egen obändiga och ojämförliga formuleringskonst framgångsrikt utmanas av citat från tiden, då Karl XII levde. Eller vad sägs om följande, inför Narva, som av ryssarna belägrades med "39 000 man reglerade trupper jämte 30 000 man sammanrafsat canaille". Karl hade för avsikt att "delogera bemälte patrask och tvinga den canaillen att vika undan." <BR>Sådan litteratur kan man läsa hur många gånger som helst!