Måns Ulveståhl skrev:Bror,
Den stora massan läser deckare och romans för tidsfördriv, och lär knappast orka sig igenom någon större intellektuell utmaning.
Dessutom är språkkunskapen i svenska knappast på topp i dag oavsett ursprung.
"Tala med bönder på bönders vis".
Bra böcker, Hedin var stilist och mycket bildad och berest. Idag framstår han förstås som en politisk dårpippi i klass med Fredrik Böök men bortser man från detta (eller är medveten därom) kan han mycket väl läsas med skrockande nöje.Per Lidforss skrev:Jag håller fullkomligt med att ditt exempel med mäkta vred är mycket belysande. Ger man sig på lite tidiga 1900 tals böcker eller bokverket det går an finns ett helt annat språk. Jag hade turen att få tag på Hedins två band när han gjorde turne på västfronten i sin tyskvänlighet, ett äldre sätt att skriva jämfört med i dag. Ja som vanligt, vad vet jag. Mvh
Just exemplet ”mäkta vred” lyftes av FGB i en essä om språkförflackning - bakgrunden var om jag minns rätt en isländsk saga där kungens sinnesstämning vid ett tillfälle beskrevs som ”hemskt arg” och naturligtvis slog det stopp i hjärnan på den estetiskt medvetne läsaren.Bror Gårdelöf skrev:Jo, jag håller med om det viktiga i, att människor läser. Får man tro diverse rapporter i medierna, är det si och så med det numera, vilket är både tråkigt och oroande.
Delar din åsikt om Trenter och Ehrenmark. Det har förmodligen med ungdomsåren att göra. Då blev det mycket Trenter - och en hel del Ehrenmark, även om jag väl oftare lyssnade till honom än läste. Båda var emellertid ett nöje.
Uppfattningen om stil är förstås individuell, men det går att ta några enkla exempel.
Ersätter man "Konungen blev mäkta vred" med "Kungen blev väldigt arg" (eller "skitförbannad"!), påstås samma sak - men de flesta håller nog med om viss skillnad.
Låter man Hamlet säga: "Leva eller dö? En kvistig fråga", blir det inte riktigt detsamma som i Hagbergs översättning.
Eller slutet på "En skugga blott"-monologen i Macbeth: "Fullt av ljud och ilska, som man inte behöver bry sig om" har inte samma snits som "Låter stort, betyder intet".
En kommersiellt lyckad författarduo är pseudonymen Lars Kepler. Jag tvingade mig igenom en halv bok, innan den åkte i återvinningen.
Användare som besöker denna kategori: Majestic-12 [Bot] och 1 gäst