Det måste inte vara en GSA

[Bror Gårdelöf]

https://www.youtube.com/watch?v=UtwjVild7ek
Fick ovanstående länk av en bekant. OM jag skulle göra motsvarande resa - vilket i nuläget står mycket långt ner på prioriteringslistan - skulle jag nog välja lite kraftigare doningar, men filmen visar, att det mesta går med planering och tålamod.

[BmwMats]

Oj vilken intressant film, ser att det finns fler avsnitt och delar också att plöja igenom.

När åker vi... ?

[Bror Gårdelöf]

Mja - en R 1250 RT Sport är nog inte heller något idealfordon för den resan, så jag står över tills vidare.

[Fredric Fredricson]

Om man vill resa och se sevärdheter samt ha en lite annorlunda resa så kan man väl välja tåg, moped, cykel, apostlahästarna med mera men vi motorcyklister vill ju också köra motorcykel och då går mopeder och tåg ofta bort.

Det är inget fel med mopedresor som sådant, och det är kul att se folk som gjort såna, men det är nog inte många här som är intresseade av att delta i en sådan. Titta kan dock vara kul.

[Bror Gårdelöf]

Ur min synvinkel var detta en lite ironisk blinkning.
Men det är lite mer än så. Mer än en nordeuropé har stött på hojåkare i Långtbortistan, som gjort långa resor på avsevärt mindre maskiner än de stora äventyrsmaskiner, som vi i regel förknippar med denna typ av resor.
Och en lättare maskin blir onekligen lättare att hantera, när "vägen" närmast är icke-existerande.

[Olof Eriksson]

Och en lättare maskin blir onekligen lättare att hantera, när "vägen" närmast är icke-existerande.

Skulle säga nja. En moped är lättkörd.men utrustningen som krävs för en längre resa bör ju rimligen vara exakt detsamma.

Dvs en tung moped är inte lättkörd. Risken är stor att du saknar motoreffekt på dåliga vägar. Men kommer du upp i 250 cc så lär du ha bättre pulver för att komma förbi diverse hinder. Och ändå ha ett fordon som väger gissningsvis 15 kg mer än en 50 cc moppe. Lyndon Postkitt har ju åkt runt värden på en KTM 690 Rally. Den väger nog in torr på strax över 150 kg gissar jag. Nu är ju denna kille en mästare på att skruva. Vilket krävs med denna typ av mc. Men åker man jorden runt på en lättare mc. Så måste man kunna skruva.

[Bror Gårdelöf]

Vi är nog överens i grunden. Jag brukar nämna Honda Transalp som exempel. Den är ju inte extremt liten och lätt - men inte heller någon bautahoj. Inte så få anser den vara tråkig, men den träffade onekligen rätt. Hur många långfärder, som genomförts under alla (o)tänkbara förhållanden på den cykeln, vet nog ingen.

Ett annat exempel är den svenska familj, som på 1990-talet körde från Kapstaden till Kairo. Mamman och sonen körde på var sin Honda 250-stånka, och pappan, som hade dottern på passagerardynan, på en Honda 500-stånka. Jag har läst boken men kommer tyvärr inte ihåg titeln.

(Det är tragiskt att tänka sig, att den resan skulle vara mycket farligare idag än då - på grund av ökande politisk spänning i flera av länderna, men det är en helt annan historia.)

[Lars-Erik Holmberg]

Bevisligen kan man åka jorden runt på andra maskiner än en "GSA". Att sedan avgöra vilken mc som passar bäst för en sådan resa handlar inte bara om tyngden på maskinen, utan också om hur robust den är. Den måste tåla genomslag i hemska potthål, omkullkörningar, vattenövergångar, dålig bensin och inte minst att bära tung last.
Jag har under en tid följt "Itchy Boots" på hennes resa genom en mängd länder, och inte minst på Pamir Highway, på sin lilla Royal Enfield Himalayan. Titta på hennes video, där hon värderar sin mc efter 3500 mils körning!
https://www.youtube.com/watch?v=z6sPF1PYPW8. Observera att en del av de problem hon redovisar, knappast finns hos en "GSA".
Många tycker att en "GSA" är för tung och otymplig på dåliga vägar, men min erfarenhet är att körskickligheten kompenserar det mesta av dessa problem. Jag är ingen "häxmästare" offroad, men genom att köra mycket grus förbereder man sig väl för äventyr i "Långtbortistan". Efter 10 år och över 20 000 mil med en "GS" på äventyrliga vägar i Östeteuropa och Asien tvekar jag inte att gå över till "GSA" 2020!

[Bror Gårdelöf]

I valet mellan en Royal Enfield och en GSA, skulle jag tveklöst ta en GSA, eftersom jag tror, att dess hållbarhet under kärva förhållanden är bättre.
Royal Enfield är troligen lättare att få service på i de länder, där den förekommer i stor utsträckning. Utan att ha kollat närmare, förställer jag mig, att en RE är avsevärt billigare än en BMW, om köpet görs i Asien, och jag antar, att huvuddelen av företagets produktion säljs där.

[Lars-Erik Holmberg]

Jag tror att en del som kör extrema äventyrsresor tittar lite extra på kostnaden. En lätt mc är avsevärt billigare än en "GSA", vilket innebär att en Carnet De Passage också blir billigare. Dessutom är det dyrt/svårt att helförsäkra en mc utanför Gröna Kortet-området (eller liknande för andra världsdelar). Dessa två faktorer spelar troligtvis stor roll vid val av mc.
Jag har träffat äventyrare som kört en gammal Teneré som han höll vid liv med reservdelar från två skrotade Tenerés där hemma!

[Kovlingen]

Extrema resor kan vara olika . För min del var det första resan i södra delen av europa .
Vi åkte olika hojar varav jag på 1150R ,nästa på en en GSA och den tredje på K100rs .
Det behöver inte vara så överväldingande men för min del men det blev det .
Nu märkte jag inget av trådnamnet att det måste vara GSA .
Jag är däremot säker på att det var den rutinerande killen på GSA:n som hade koll på läget och jag hittade hem .
Reser jag med en sådan person så är det ingen anledning till oro
Berömlådan till Perra_1163
Tack Per !

[BmwMats]

...Reser jag med en sådan person så är det ingen anledning till oro
Berömlådan till Perra_1163
Tack Per !

Ja, Ni hittade ju även ända hem till mig i somras...