Ecklesiastik skrev: Jag vet att man ofta ligger skrynkligt till när man koliderar med oskyddad trafikant men misstänker att när man står still vid en korsning och blir påkörd bakifrån kan man känna sig trygg med att klara sig skuldfri. Vet att vanliga cyklar täcks av hemförsäkringen ...
Står du stilla och blir påkörd bakifrån, har du nog definitionsmässigt inte kolliderat. Det är sannolikt en av få situationer, där motorfordonsföraren inte behöver bevisa sin oskuld gentemot en cyklist! Backväxel finns på enstaka hojar, men sannolikheten, att cyklisten blivit påbackad, måste vara minimal. Därmed måste cyklisten rimligen också bli ersättningsskyldig för eventuella skador på motorcykeln - och eventuellt dess förare.
I övrigt tar du upp ett problem, som förefaller att bli allt större, måhända mest i våra största städer? SR P1 har en serie program om cykling. Häromdagen handlade det om allt vanligare konflikter mellan bilister och cyklister i Stockholmstrafiken - och som problemet presenterades, ter det sig olösligt!
Å ena sidan förefaller allt fler cyklister fara fram utan att bry sig om vare sig trafikregler eller sin egen säkerhet. Ett intressant exempel i programmet var en taxichaufför, som för ett par år sedan kom körande i 30 km/h vid Nya Karolinska Sjukhuset, som då var en gigantisk byggarbetsplats. Gatan kantades av byggfuttar. Plötsligt kommer en cyklist i full fart ut från en tvärgata, skymt av en byggfutt, och brakar rakt in i taxins framflygel. Cyklisten blir liggande på motorhuven - och har sådan tur, att han inte skadas allvarligt. Taxichauffören, som har en kund i bilen, blir så ställd, att cyklisten, som orsakat en skada på bilen, hinner trampa iväg - naturligtvis utan att ge sig till känna, således en smitning!
MAMIL - Middle Aged Men In Lycra - är likaså ett ökande problem. De använder Stockholms gator som träningsarenor - och skiter fullständigt i såväl trafikregler som andra trafikanter.
Å andra sidan saknas inte bilister, som aktivt ställer till problem/orsakar farliga situationer för lagligt trampande cyklister. Märkligt nog förefaller dessa bilförare vara en tämligen homogen grupp; medelålders män i nyare, exklusiva tyska bilar. Det cykelbud, som medverkade i programmet, hade aldrig någonsin blivit trängt eller i övrigt illa behandlat av förare i små/äldre bilar!
Problemet är osannolikt lättlöst. Det är bara att köra enligt gällande trafikregler och visa hänsyn i trafiken - men sådant verkar osannolikt svårt för vissa trafikanter. De kör måhända efter Arvikalegenden
Elis i Taseruds påstådda motto: "Dä ä väl dän, sôm möter, sôm ska väja!"
Med undantag för mopedåren från 15 till 18 års ålder har trampcykeln varit mitt vanligaste tätortsfordon. Även i Linköping har jag inte kunnat undgå att märka allt fler, framför allt yngre cyklister, som trampar fram med näsan i mobiltelefonen - totalt oberäkneliga! Jag anar, att den bilist, som råkar få en sådan självmordscyklist över motorhuven, kan få problem. Rättsstatens grundtema är, att man är oskyldig, till motsatsen bevisats - men när det gäller självmordscyklister mot bilister, vete farao, om den principen gäller. Trist.